Stycket

53.I rättsfallet NJA 1997 s 418, som avsåg bristtäckningsansvar vid olovlig vinstutdelning, uttalade Högsta domstolen att det stod ”klart att den som framstår som den i själva verket bestämmande i bolaget utan att formellt ingå i ett sådant bolagsorgan som avses i 15 [numera 29] kap 1–3 §§ bör jämställas med en person med organställning”. Uttalandet är inte helt tydligt när det gäller vilken personkrets som omfattas. Orden ”den som framstår som den i själva verket bestämmande” passar bäst när det handlar om en så kallad shadow director. Det är nämligen svårt att tänka sig en shadow director som inte har ett bestämmande inflytande. En de facto (eller de jure) director torde inte typiskt sett ensam ha ett sådant inflytande. Styrelsen fattar ju beslut som kollektiv och verkställande direktören är underställd styrelsen. Bara en de facto director som har det inflytande som är typiskt för en shadow director — eller mer exakt ”framstår som den i själva verket bestämmande” — omfattas av Högsta domstolens uttalande. Om denne bör kallas shadow director eller de facto director är en terminologisk fråga, där svaret nog främst beror på om vederbörande agerar formellt inom ramen för ett uppdrag som han de facto fullgör, till exempel som ensam styrelseledamot, eller informellt genom att ge direktiv till de formella befattningshavarna.s. 484