KrUUt-projektet, som bl.a. syftar till annan tolkning än författaren, vilket att bättre sprida pedagogiska grepp kan bidra till att jag också ser andra och idéer mellan olika utbildnings-nyanser i den samlade bild som redomiljöer inom Uppsala universitet. visas. 4 Åhman s. 109 f. 5 Åhman s. 87–96. 6 Åhman s. 118–120. Åhman s. 127–130. 8 Åhman s. 151 ff. RÅ 2001 ref 72 der mellan de olika domstolargällde frågan om rättsprövning av ett nas villighet att utnyttja någon dispensärende om strandskydd där sökanden inte var ägare till marken ifråga. Som jag läser fallet var inte konventionen av större betydelse för frågan om ansökan kunde prövas el-år och i vissa fall kanske två ref 17 kan enligt min läsning inte ges innebörden att konventionen använts för att åsidosätta någon svensk bestämmelse. I RÅ 2004 ref 99 konstateras att kammarrätten förfarit felaktigt 9 Åhman s. 183–185. då den med direkt stöd av EKMR inte 10 Åhman s. 130–139. I ett antal mål medgivit rättsprövning enligt rätts-var frågan mer att beteckna som att prövningslagen, dvs. att konvention-svensk rätt saknade bestämmelser en använts felaktigt, inte att svensk och EU-rätt tillämpades därför direkt. lag gjort det. 11 Åhman s. 169 och s. 195. 1 2 Åhman s. 197. 13 Se Mål C-421/07 Damgaard [2009] ECR I-2629. sion av hur de norska domstolarna nog i något högre grad än de svenska anammat Europadomstolens sätt att lösa konventionsfrågor, bl.a. genom att avvisa ett krav på ”klart stöd” för tiden.14 avgöranden mot gällande norska regler. 1 4 Se Andenæs M./Bjørge E, Norske 15 Se sådana fall som RÅ 2006 ref 73, domstoler og utviklingen av mennes-NJA 2007 s 805, NJA 2008 s. 567 och kerettene, Jussens venner 2011 NJA 2012 s. 400 (det s.k. mangas. 251–286 för en intressant diskus-målet). grundlagsutredningen fann att 1 9 Se prop. 2001/02:72 s. 32 ff. ett synsätt som innebar att be-20 Se prop. 2009/10:80 s. 193–201 och 2009/10KU:19 s. 49 f. 21 I båda de nyligen utkomna grundlagskommentarerna redogörs relativt oförbindande för innehållet i i tidigare propositioner till änd-rättskällorna utan att någon bestämd uppfattning i sakfrågan anges, se 1 6 Jag har nog själv gjort mig skyldig Holmberg m.fl., Grundlagarna till sådana ordval. (2012) s. 492 och Eka m.fl. Rege17 NJA 1996 s. 370. ringsformen med kommentarer 18 SOU 2008:125 s. 500. (2012) s. 406.
KrUUt-projektet, som bl.a. syftar till annan tolkning än författaren, vilket att bättre sprida pedagogiska grepp kan bidra till att jag också ser andra och idéer mellan olika utbildnings-nyanser i den samlade bild som redomiljöer inom Uppsala universitet. visas. 4 Åhman s. 109 f. 5 Åhman s. 87–96. 6 Åhman s. 118–120. Åhman s. 127–130. 8 Åhman s. 151 ff. RÅ 2001 ref 72 der mellan de olika domstolargällde frågan om rättsprövning av ett nas villighet att utnyttja någon dispensärende om strandskydd där sökanden inte var ägare till marken ifråga. Som jag läser fallet var inte konventionen av större betydelse för frågan om ansökan kunde prövas el-år och i vissa fall kanske två ref 17 kan enligt min läsning inte ges innebörden att konventionen använts för att åsidosätta någon svensk bestämmelse. I RÅ 2004 ref 99 konstateras att kammarrätten förfarit felaktigt 9 Åhman s. 183–185. då den med direkt stöd av EKMR inte 10 Åhman s. 130–139. I ett antal mål medgivit rättsprövning enligt rätts-var frågan mer att beteckna som att prövningslagen, dvs. att konvention-svensk rätt saknade bestämmelser en använts felaktigt, inte att svensk och EU-rätt tillämpades därför direkt. lag gjort det. 11 Åhman s. 169 och s. 195. 1 2 Åhman s. 197. 13 Se Mål C-421/07 Damgaard [2009] ECR I-2629. sion av hur de norska domstolarna nog i något högre grad än de svenska anammat Europadomstolens sätt att lösa konventionsfrågor, bl.a. genom att avvisa ett krav på ”klart stöd” för tiden.14 avgöranden mot gällande norska regler. 1 4 Se Andenæs M./Bjørge E, Norske 15 Se sådana fall som RÅ 2006 ref 73, domstoler og utviklingen av mennes-NJA 2007 s 805, NJA 2008 s. 567 och kerettene, Jussens venner 2011 NJA 2012 s. 400 (det s.k. mangas. 251–286 för en intressant diskus-målet). grundlagsutredningen fann att 1 9 Se prop. 2001/02:72 s. 32 ff. ett synsätt som innebar att be-20 Se prop. 2009/10:80 s. 193–201 och 2009/10KU:19 s. 49 f. 21 I båda de nyligen utkomna grundlagskommentarerna redogörs relativt oförbindande för innehållet i i tidigare propositioner till änd-rättskällorna utan att någon bestämd uppfattning i sakfrågan anges, se 1 6 Jag har nog själv gjort mig skyldig Holmberg m.fl., Grundlagarna till sådana ordval. (2012) s. 492 och Eka m.fl. Rege17 NJA 1996 s. 370. ringsformen med kommentarer 18 SOU 2008:125 s. 500. (2012) s. 406.s. 220