Stycket

33.I de olika fall där borgenärsskydd har accepterats trots att ett fullt rådighetsavskärande inte har förelegat, har ofta tillämpats en metod i två steg. Som ett första steg undersöks därvid om rådigheten är fullt avskuren. Skulle detta vara fallet har borgenärsskydd uppkommit (det förutsätts dock att domstolen, som ett allra första moment, har funnit att en allvarligt menad överlåtelse faktiskt har skett). Om rådigheten å andra sidan inte skulle vara avskuren undersöks som ett andra steg huruvida det finns något överordnat syfte som, eventuellt i förening med att skyddssyftet ter sig mindre angeläget i det aktuella typfallet, motiverar att borgenärsskydd ändå ska anses ha uppkommit. Ett fall där denna metod har tillämpats på ett tydligt sätt är NJA 1998 s. 545 angående överlåtelse (gåva) av andel av båt, där överlåtaren blev samägare av båten med förvärvaren. Högsta domstolen förklarade här att överlåtaren visserligen fortfarande var i besittning av båten, men att ett krav på avskärande av besittningen ofta skulle ”förhindra eller åtminstone starkt försvåra överlåtelse av ideell andel”. Vidare angavs att risken för borgenärsbedrägerier inte bör överdrivas. Allt sammantaget ansågs därför borgenärsskydd ha uppkommit. Liknande resonemang förekommer i flera andra domar. Detta gäller även i NJA 2007 s. 413 och NJA 2008 s. 684. I de båda senare fallen angavs att rådigheten hade avskurits ”i tillräcklig grad”, varvid hänvisades till det praktiska behovet av att inte alltid kräva fullt rådighetsavskärande.s. 1083