Närliggande

26.Förfogandelegitimationens betydelse betonas av Zackariasson, men utifrån en annan utgångspunkt. Efter en genomgång av ett stort antal rättsfall avseende borgenärsskydd kommer hon, om jag har förstått det rätt, fram till att Högsta domstolen i princip utan undantag har resonerat utifrån straffrättsliga utgångspunkter. Borgenärsskydd har därvid uppkommit eftersom överlåtaren (eller dennes ombud) skulle göra sig skyldig till stöld eller annat tillgreppsbrott (respektive förskingring eller trolöshet mot huvudman) genom att sälja egendomen på nytt. Resonemanget, som är baserat på hennes under avsnitt 2.1 omnämnda antagande om syftet med borgenärsskyddsreglerna, kan knappast vara riktigt. Detta framgår inte minst av avsaknaden av straffrättsliga resonemang i de domar som genomgången omfattar (förutom NJA 2007 s. 413, se nedan). Däremot är ett betonande av förfogandelegitimationen de lege ferenda lättare att acceptera om man väl, som Zackariasson, inte godtar syftet att förhindra borgenärsbedrägerier. 2.3 Publicitet Sedan en lång tid tillbaka har traditionsprincipen varit förknippad med publicitet (eller synbarhet eller manifestation). Publiciteten har ansetts vara ett syfte med kravet på tradition, men även ett krav som bör ställas på det sakrättsliga momentet (eller rådigheten). Publicitetstanken är dock oklar i flera avseenden. Således är det oklart vad publiciteten avser (köpeavtalet eller det sakrättsliga momentet), för vem publiciteten ska föreligga (för vem som helst, allmänheten, eller en domstol?), när publiciteten ska föreligga (i samband med att avtalet träffas, när det sakrättsliga momentet företas, eller senare, t.ex. vid en domstolsprocess?) samt vilken grad av tydlighet (publicitetshöjd) som ska krävas för att publicitet ska föreligga. Den sammantaget märkliga avsaknaden av precision vad gäller publicitetsbegreppet har säkerligen bidragit till oklarheten kring traditionsprincipens närmare innebörd.s. 1080