1.Jag har åtagit mig uppgiften att försöka framhålla traditionsprincipens fördelar i förhållande till avtalsprincipen. Detta görs nedan från ett rättspolitiskt perspektiv beträffande överlåtelse av lösöre.s. 1051
2.I nämnda sammanhang innebär traditionsprincipen som bekant att köparen vinner skydd mot säljarens borgenärer först när det köpta lösöret traderats. Principen blir aktuell framförallt i samband med utmätning hos säljaren eller säljarens konkurs. Den har tillämpats åtskilliga gånger i rättspraxis och är fast förankrad i svensk rätt, även om traditionskravets närmare innebörd stundom preciserats på ett möjligen köparvänligt sätt, och även om principen inte gäller undantagslöst. Det finns fall där borgenärsskydd kan inträda genom annat sakrättsligt moment än tradition, nämligen genom kungörelse och registrering enligt lag (1845:50 s. 1) om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva (LkL), registrering avseende skepp respektive skeppsbygge, registrering av luftfartyg samt denuntiation till tredje man när lösöret innehas av denne (NJA 1949 s. 164). Registrering som sakrättsligt moment kan väl närmast sägas utgöra ett undantag från traditionsprincipen, medan denuntiation snarare utgör ett utflöde av densamma. Tydliga undantag från traditionsprincipen är under alla förhållanden sådana fall där avtalsprincipen gäller, dvs. där borgenärsskydd uppkommer redan genom att avtal ingås. Avtalsprincipen gäller i fall där konsumentköplagen är tillämplig (49 § konsumentköplagen) — förutsatt att avtalet avser bestämd vara eller den annars markerats som avsedd för köparen — och vid köp på exekutiv auktion (NJA 1985 s. 159).s. 1051
3.Den s.k. Lösöreköpskommittén utreder för närvarande en generell övergång till avtalsprincipen vid köp av lösöre. Beslutet att tillsätta den kommittén (Dir. 2013:28), har skett mot bakgrund av en relativt omfattande diskussion innefattande kritik mot traditionsprincipen, en kritik som kulminerade i Håstads tillägg i NJA 2008 s. 684.s. 1052
4.Mot bakgrund av den nämnda kritiken är det utan tvekan i uppförsbacke, och med påtaglig motvind, som man i Sverige har att försöka framhålla traditionsprincipens fördelar.s. 1052
5.Det är ändå intressant att notera att det av EU understödda akademiska samarbetet, mellan ett stort antal europeiska länder, avseende framtagande av Principles, Definitions and Model Rules of European Private Law, Draft Common Frame of Reference (DCFR), har fastnat för att en traditionsprincip ska gälla för uppnående av borgenärsskydd i sådana fall där avtalsparterna inte avtalat om när ”äganderätten” ska övergå till köparen (Art. VIII. – 2:101 DCFR). Detta visar, om inte annat, att det trots den svenska kritiken inte är en helt främmande tanke att traditionsprincipen skulle kunna anses ha vissa övervägande fördelar (låt vara mot bakgrund av en avtalsfrihet när det gäller ”äganderättens” övergång). Det är tankeväckande att en grupp framstående jurister från andra rättsordningar än den svenska deltagit i en sådan bedömning.s. 1052
6.Nedan inleder jag diskussionen med att beröra vissa disparata utgångspunkter för resonemangen. Därefter behandlas några argument till stöd för traditionsprincipen, och jag får då anledning att även kommentera något motargument. Det hela utmynnar inte i någon slutsats, och jag vill särskilt framhålla att jag för egen del inte tagit ställning i valet mellan traditionsprincipen och avtalsprincipen. Det går att anföra goda argument till stöd för båda principerna, men den uppgift jag åtagit mig är som sagt att försöka lyfta fram traditionsprincipens fördelar.s. 1052