Stycket

107.En fråga som HD adresserar i målet är hur högt straffvärdet kan bli vid en bedömning av enbart betydelsen av sort och mängd narkotika. Detta spörsmål, dvs. om det bör finnas något tak för betydelsen av sort och mängd, kan sägas ha varit i viss mån oklart efter mefedrondomen. Till den domen fanns visserligen ett tillägg av referenten för egen del som gick ut på att fem år borde vara en övre gräns för betydelsen av sort och mängd. Resonemanget gick helt enkelt ut på att om det ska vara möjligt att låta andra på straffvärdet inverkande omständigheter få något genomslag kan inte mängdrekvisitet, inte ens när det rör sig om mycket stora mängder narkotika, tillåtas att driva upp straffvärdet så att det hamnar i den övre delen av straffskalan. I sådana fall minskar ju, eller rent av upphör, möjligheterna till en nyanserad bedömning av straffvärdet med beaktande av samtliga de omständigheter som är värda beaktande (se NJA 2010 s. 592).s. 45