Närliggande

10.HD:s slutsats blir, helt naturligt, att tabeller för straffvärdebedömningen av narkotikabrott måste användas med försiktighet och med insikt om att det kan finnas behov av att ompröva de utgångspunkter som de vilar på. Detta gäller särskilt när det rör sig om större mängder narkotika. Ett dömande efter tabeller även högt upp i straffskalan riskerar dessutom i vissa, t.o.m. i ganska många, fall att leda till att man ”slår i taket”, dvs. når maximistraffet. I sådana situationer finns det betydande begränsningar för domstolen att vid straffmätningen låta de andra faktorer få betydelse som, vid sidan av sort och mängd, bör påverka straffvärdet. I sistnämnda hänseende kan hänvisas till diskussionen beträffande s.k. straffvärdemässigt övervärde (se NJA 2010 s. 592 och där gjorda hänvisningar).s. 33