1.Narkotikamål har sedan länge utmärkt sig på det sättet att domstolarna vid straffmätningen, på ett helt annat sätt än vad som är fallet beträffande de flesta andra brott, så att säga använt hela den tillämpliga straffskalan. För grovt narkotikabrott eller grov narkotikasmuggling har det inneburit att exempelvis det maximala straffet, fängelse tio år, inte sällan kommit till användning. Det har inte minst gällt i mål om narkotikasmuggling där den person som fört narkotikan över gränsen — kuriren — har varit föremål för åtal.s. 845
2.Dessa kurirmål är ett exempel på måltyper där straffmätningen i regel gjorts med hjälp av tabeller grundade på narkotikans sort och mängd, t.ex. de tabeller som grundas på praxisdiskussioner vid bl.a. Hovrätten över Skåne och Blekinge och publicerats i Borgeke-Sterzel, Studier rörande påföljdspraxis med mera, 4 uppl., s. 641 ff. I olika sammanhang har denna praxis fått kritik som bl.a. handlat om att domstolarna har varit för onyanserade genom en överdriven bundenhet till tabellerna eller att Sverige har utmärkt sig genom en alltför hård påföljdspraxis i förhållande till andra, jämförbara länder.s. 845
3.I sammanhanget förtjänar det påpekas att skälet till att tabellerna en gång i tiden togs fram var att verka för en mer enhetlig praxis. Denna grundläggande tanke är i sig invändningsfri. Sedan länge har lagstiftaren ansett att det är viktigt att principerna om proportionalitet, ekvivalens och rättslig likabehandling iakttas vid påföljdsbestämningen (se t.ex. prop. 1987/88:120 s. 35 ff.).s. 845
4.Som nämndes inledningsvis finns det vid det här laget flera nya avgöranden från Högsta domstolen, närmare bestämt tolv stycken. Dessa avgöranden ärs. 845
5.• NJA 2011 s. 357 — Straffvärdebedömning i narkotikamåls. 845
6.(mefedron)s. 845
7.• NJA 2011 s. 675 I och II — Brottsrubricering och straffvärdebedöm-s. 845
8.ning i mål om narkotikabrott och narkotikasmuggling avseende syn-s. 845
9.tetiska katinoners. 845
10.• NJA 2011 s. 799 — Straffvärdebedömning avseende organiserad nar-s. 845
11.kotikahandel via internet (mefedron och MDPV)s. 845
12.• NJA 2012 s. 70 — Brottsrubricering och straffvärdebedömning i nar-s. 846
13.kotikamål (amfetamin)s. 846
14.• NJA 2012 s. 115 — Brottsrubricering och straffvärdebedömning is. 846
15.narkotikamål (ecstasy)s. 846
16.• NJA 2012 s. 144 — Straffvärdebedömning av transport, förvaring ochs. 846
17.innehav av 97 kg cannabishartss. 846
18.• HD:s dom den 11 juli 2012, B 965-12 — Ecstasys. 846
19.• HD:s dom den 13 juli 2012, B 1158-12 — Kokains. 846
20.• HD:s dom den 17 juli 2012, B 1018-12 — Cannabiss. 846
21.• HD:s dom den 20 juli 2012, B 2100-11 — MDPVs. 846
22.• HD:s dom den 29 augusti 2012, B 5765-10 — Mefedrons. 846
23.• HD:s dom den 20 september 2012, B 1607-11 — Mefedron Avgörandena innebär att HD:s tidigare avgöranden beträffande farlighetsbedömningar i stor utsträckning är överspelade, med undantag för avgöranden som tar sikten på gränsen mellan ringa brott och brott av normalgraden. Avsikten är att här lyfta fram de viktigare uttalanden som Högsta domstolen har gjort i de olika avgörandena och diskutera vilken betydelse de bör ha för domstolarnas fortsatta påföljdspraxis i narkotikamål.s. 846
24.En viktig utgångspunkt har därvid varit de erfarenheter jag fått genom att tillsammans med hovrättslagmannen Lars Göran Abelson och chefsrådmannen Stefan Reimer medverka i en arbetsgrupp som, bl.a. genom att konstruera tabeller, tagit fram underlag för och anordnat praxisdiskussioner i det hovrättsområde där vi verkar. De två står bakom slutsatserna i denna artikel.s. 846
25.Diskussionen förs under sex huvudrubriker, nämligens. 846
26.• Betydelsen av andra faktorer än sort och mängds. 846
27.• Kan tabeller användas och hur ska de i så fall utformas?s. 846
28.• Preparatens farlighets. 846
29.• De övre gränserna utifrån sort och mängds. 846
30.• Narkotikabrott eller narkotikasmuggling?s. 846
31.• Särskilt om häktning Avslutningsvis ges en kort sammanfattning. Som en bilaga finns de tabeller som genom praxisdiskussioner och arbetsgruppens arbete växt fram.s. 846