1.Länkning är vanligt förekommande i många moderna kommunikationsmiljöer, t.ex. på webben (World Wide Web) och i olika sociala medier (Facebook, Twitter etc.). Genom länkning blir det enkelt att hänvisa en användare direkt till visst material som finns tillgängligt på nätet. Att följa länkar (”surfa”) har blivit ett av de viktigaste sätten att hitta fram till material på nätet. Länkarna sägs därför ofta utgöra webbens hjärta.s. 800
2.En länk är en adressangivelse i standardiserad form. Den standardiserade formen gör att adressen automatiskt kan identifieras av användarens programvara, som t.ex. kan vara inställd på att presenteras den som ”klickbar” hypertext eller automatiskt ladda hem den fil som finns på den aktuella adressen. Om länken aktiveras kopieras den länkade filen till användarens utrustning direkt från den som har gjort den åtkomlig på nätet. Någon överföring av den länkade filen (i faktisk mening) sker med andra ord inte från den som skapar länken. Rent faktiskt kan en länk alltså uppfattas som en form av hänvisning.s. 800
3.Trots detta har det hävdats att den som tillhandahåller allmänheten en länk till ett upphovsrättsligt skyddad verk (t.ex. en text eller en bild) gör verket tillgängligt för allmänheten på ett sätt som omfattas av upphovsmannens ensamrätt enligt 2 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Argumentet är typiskt sett att den som skapar länken ”vidaresänder” verket eller ”placerar verket under användarens näsa” på ett sådant sätt att det sker ett sekundärt utnyttjande av verket (närmare bestämt en överföring till allmänheten). Konsekvensen av en sådan tolkning är att länkning i princip bara får ske om rättighetshavaren har lämnat sitt uttryckliga eller underförstådda samtycke till åtgärden.s. 800
4.Till stöd för denna tolkning åberopas ofta domen i det s.k. MP3målet (NJA 2000 s. 292). Domen har förståtts så att Högsta domstolen klassificerade ett tillhandahållande av en webbsida med länkar direkt till (av andra personer) olovligt tillgängliggjorda musikfiler som ett offentligt framförande. År 2005 genomförde Sverige det s.k. infosocdirektivet och direktivets begrepp överföring (till allmänheten) infördes i den svenska lagen som beteckning för bl.a. sådana tillgängliggöranden som sker online. I lagstiftningsärendet gjordes en tolkning av MP3-domen. Regeringen uttalade samtidigt att genomförandet av direktivet inte förändrade rättsläget beträffande länkning på annat sätt än att ”den typ av förfoganden” som var föremål för prövning i MP3-målet ”fortsättningsvis blir att bedöma som överföring till allmänheten i stället för offentligt framförande”.s. 801
5.I denna artikel argumenteras för att vanlig hypertextlänkning till öppet tillgängliga datafiler, i vilka upphovsrättsligt skyddade verk gjorts tillgängliga med upphovsmannens samtycke, efter införandet av det EU-gemensamma överföringsbegreppet inte kan anses utgöra en överföring till allmänheten.s. 801
6.Hur andra länkningssituationer ska bedömas analyseras inte i detalj. Som en del av argumentationen för att alla länkar inte bör uppfattas som en upphovsrättslig överföring av det som länken hänvisar till framhålls emellertid att det är möjligt att särbehandla vissa former av länkar. Det konstateras att det är möjligt att uppfatta länkning som kringgår tekniska åtkomstbegränsningar (som den som tillgängliggör material på nätet använt sig av för att begränsa den publik som kan ta del av verket) som överföring till allmänheten. Även skapandet av automatiska länkar (som utan användarens klick aktiveras när den webbsida som länken finns på laddas in i användarens dator) kan bedömas på ett annat sätt än vanliga hypertextlänkar. Dessutom påpekas att länkning till olovligt tillgängliggjorda filer, i vissa fall, kan angripas med regler om medhjälp till andras upphovsrättsintrång. Det finns emellertid anledning att göra en mer djupgående analys av dessa länkningssituationer i ett annat sammanhang.s. 801
7.Artikeln är disponerad på följande sätt. I avsnitt 2 beskrivs och analyseras relevanta faktiska förhållande rörande länkning. I avsnitt 3 diskuteras möjliga rättsliga förhållningssätt till länkning och den begreppsbildning som förekommer i rättsliga framställningar. Avsnitt 4 redovisar MP3-målet och hur det har tolkats i förarbeten och doktrin. Det svenska överföringsbegreppets förhållande till EU-rätten analyseras i avsnitt 5. I avsnitt 6 redovisas viss betydelsefull internationell rättspraxis kring länkning. Analysen av hur vanlig hypertextlänkning förhåller sig till det EU-rättsliga överföringsbegreppet görs i avsnitt 7. Några avslutande kommentarer ges i avsnitt 8.s. 802