Se Heuman, Bevisbörda och beviskrav i tvistemål bl.a. s. 409. 1 1 Se Ekelöf/Boman a.a. s. 83 ff. 12 Ekelöf/Edelstam/Heuman a.a. 13 Som exempel på artiklar som inte lyfter fram bevissäkringsteorin som den huvudsakliga för bestämmande av bevisbördan kan nämnas Westberg, Processtaktik och bevisbörda i dispositiva tvistemål, Festskrift till Per Henrik Lindblom s. 731 ff. 14 Jfr Lindblom, Miljöprocess, del II s. 436 ff. 15 Det kan diskuteras om Heuman a.a. argumenterar för en eller flera bevissäkringsteorier (jfr rubriken till kap. 4 samt s. 411 om huvudteori och subteorier). 1 6 Se utförligare om detta bl.a. Ekelöf/Edelstam, Rättegång I, 8 uppl. s. 13 ff. och Lindblom, Progressiv process s. 41 ff. 17 Jfr prop. 2001/02:107 s. 20 ff. och 2010/11:128 s. 23. 18 Se för en intressant diskussion kring gränsdragningen mellan å ena sidan förlikning som en del av rättskipningen och å andra sidan medling, prop. 2010/11:128 s. 23 f. 19 Se bl.a. Nordh, Praktisk process I. Processens ram i tvistemål s. 41 ff. 20 Se 17:3 RB. 21 Se 35:6 RB. 2 2 Jfr Ekelöf/Boman a.a. s. 86. Där görs en direkt koppling mellan bevisbördans placering och frågan om den aktuella rättsregeln ska tillämpas analogt eller econtrario. Jag instämmer i att den grundläggande tanken mellan bevisbördans placering och valet av lagtolkningsmetod är densamma, men anser inte att det finns ett nödvändigt samband mellan frågorna, jfr a.a. samma sida not 81. 2 3 Jfr exemplifieringarna nedan. 2 4 Jfr Lindblom a.a. 25 Se vidare under exemplifieringar nedan. 2 6 Så är fallet i vissa fall då skada uppkommer på egendom som någon innehar för annans räkning, se nedan under exemplifieringar. 2 7 Jfr för bevislättnad för orsakssamband, Nordh, Praktisk process VII s. 112 ff. 28 Jfr figur 2. 2 9 Se NJA 1975 s. 657, 1983 s. 617, 1991 s. 476 och 1999 s. 197. 30 Se bl.a. NJA 1991 s. 625 och 1992 s. 58 samt Nordh a.a. s. 110 f. 31 Rättsfallet finns inte med i rättsfallsregistret i Heuman a.a. och jag har inte heller kunnat finna det omnämnt i texten. 3 2 Se Nordh a.a. s. 87 ff. 33 Denna tvistesituation passar väl här också av den anledningen att NJA 1984 s. 501 framhålls av Heuman a.a. s. 157 som exempel på avgöranden som talar mot tillämpningen av materiellrättsliga teorier. Min uppfattning är, som redan antytts, den motsatta. 3 4 Jfr vid not 30.
Hänvisas från p. 20 (s. 784)
Se Heuman, Bevisbörda och beviskrav i tvistemål bl.a. s. 409. 1 1 Se Ekelöf/Boman a.a. s. 83 ff. 12 Ekelöf/Edelstam/Heuman a.a. 13 Som exempel på artiklar som inte lyfter fram bevissäkringsteorin som den huvudsakliga för bestämmande av bevisbördan kan nämnas Westberg, Processtaktik och bevisbörda i dispositiva tvistemål, Festskrift till Per Henrik Lindblom s. 731 ff. 14 Jfr Lindblom, Miljöprocess, del II s. 436 ff. 15 Det kan diskuteras om Heuman a.a. argumenterar för en eller flera bevissäkringsteorier (jfr rubriken till kap. 4 samt s. 411 om huvudteori och subteorier). 1 6 Se utförligare om detta bl.a. Ekelöf/Edelstam, Rättegång I, 8 uppl. s. 13 ff. och Lindblom, Progressiv process s. 41 ff. 17 Jfr prop. 2001/02:107 s. 20 ff. och 2010/11:128 s. 23. 18 Se för en intressant diskussion kring gränsdragningen mellan å ena sidan förlikning som en del av rättskipningen och å andra sidan medling, prop. 2010/11:128 s. 23 f. 19 Se bl.a. Nordh, Praktisk process I. Processens ram i tvistemål s. 41 ff. 20 Se 17:3 RB. 21 Se 35:6 RB. 2 2 Jfr Ekelöf/Boman a.a. s. 86. Där görs en direkt koppling mellan bevisbördans placering och frågan om den aktuella rättsregeln ska tillämpas analogt eller econtrario. Jag instämmer i att den grundläggande tanken mellan bevisbördans placering och valet av lagtolkningsmetod är densamma, men anser inte att det finns ett nödvändigt samband mellan frågorna, jfr a.a. samma sida not 81. 2 3 Jfr exemplifieringarna nedan. 2 4 Jfr Lindblom a.a. 25 Se vidare under exemplifieringar nedan. 2 6 Så är fallet i vissa fall då skada uppkommer på egendom som någon innehar för annans räkning, se nedan under exemplifieringar. 2 7 Jfr för bevislättnad för orsakssamband, Nordh, Praktisk process VII s. 112 ff. 28 Jfr figur 2. 2 9 Se NJA 1975 s. 657, 1983 s. 617, 1991 s. 476 och 1999 s. 197. 30 Se bl.a. NJA 1991 s. 625 och 1992 s. 58 samt Nordh a.a. s. 110 f. 31 Rättsfallet finns inte med i rättsfallsregistret i Heuman a.a. och jag har inte heller kunnat finna det omnämnt i texten. 3 2 Se Nordh a.a. s. 87 ff. 33 Denna tvistesituation passar väl här också av den anledningen att NJA 1984 s. 501 framhålls av Heuman a.a. s. 157 som exempel på avgöranden som talar mot tillämpningen av materiellrättsliga teorier. Min uppfattning är, som redan antytts, den motsatta. 3 4 Jfr vid not 30.s. 784