Bengtsson, Bertil, Samerätt, 2004 s. 14 och 18. 1 2 För en sammanfattning av bakgrunden för lagförslaget se departementschefens redogörelse för riksdagen, dels riksdagens protokoll 1886, första kammaren, 3 band., nr 29, s. 9 ff, dels riksdagens protokoll 1886, andra kammaren, 3 band., nr 40, s. 18 ff. 13 Riksdagens protokoll 1886, 2 saml., 2 avd., 1 band., kommittébetänkande nr 1, s. 64. 14 Riksdagens protokoll 1886, 2 saml., 2 avd., 1 band., kommittébetänkande nr 1, s. 3–4 och 64. 15 Jfr särskilda utskottet, bihang till riksdagens protokoll 1886, 8 saml., 1 avd., utlåtande nr 1, s. 18 och departementschef von Steyerns anförande i riksdagen, riksdagens protokoll 1886, första kammaren, 3 band., nr 29, s. 10. Jfr även anförande av Waldenström Riksdagens protokoll 1886, andra kammaren, 3 band., nr 40, s. 23. Av särskilt intresse i detta sammanhang är att notera att samma resonemang uttrycks i förarbeten för nuvarande rennäringslag, se JoU 1971:37, s. 35. 16 I första kammaren togs denna aspekt främst upp av departementschefen, se von Steyern, riksdagens protokoll 1886, första kammaren, 3 band., nr 29, s. 10. Beträffande andra kammaren se exempelvis anförande av ledamöterna von der Lancken, Waldenström och Nordenskiöld, riksdagens protokoll 1886, andra kammaren, 3 band., nr 40, s. 10, s. 23, s. 35. Justitierådet Olivecrona hade emellertid en helt annan syn: han ansåg att staten hade ett ansvar att aktivt prioritera den ”högre civilisationen” genom att ”värna och vidga denna civilisationens berättigade intressen”, riksdagens protokoll 1886, 2 saml., 2 avd., 1 band., kommittébetänkande nr 1, s. 10. 17 NJA 1981 s. 1 på sidan 224. 18 Bihang till riksdagens protokoll 1886, 8 saml., 1 avd., utlåtande nr 1, s. 18. 1 9 Frågan var central i skattefjällsmålet och HD:s slutsats i denna fråga var helt entydig, jfr NJA 1981 s. 1 på sidan 249. 20 Bihang till riksdagens protokoll 1886, 8 saml., 1 avd., utlåtande nr 1, s. 18. 21 Bihang till riksdagens protokoll 1886, 8 saml., 1 avd., utlåtande nr 1, s. 18. 22 Detta framgick av förarbetena; se bihang till riksdagens protokoll 1886, 1 saml., 1 avd., 2 band., prop. nr 2, s. 36, riksdagens protokoll 1886, 2 saml., 2 avd., 1 band., kommittébetänkande nr 1, s. 64 ff, och särskilda utskottet, bihang till riksdagens protokoll 1886, 8 saml., 1 avd., utlåtande nr 1, s. 7–10. I riksdagsdebatten hänvisade också flera ledamöter till befintlig lagstiftning. 2 3 Se exempelvis anförande av Wagenius, riksdagens protokoll 1886, andra kammaren, 3 band., nr 40, s. 15. Se även yttrande från justitierådet Olivecrona, bihang till riksdagens protokoll 1886, 1 saml., 1 avd., 2 band., prop. nr 2, s. 6. 24 Se exempelvis anförande av Ericson i första kammaren; riksdagens protokoll 1886, första kammaren, 3 band., nr 29, s. 30 och i andra kammaren av Farup; riksdagens protokoll 1886, andra kammaren, 3 band., nr 40 a, s. 9. 25 Jfr dock not 32. 26 Jfr anförande av riksdagsledamoten von der Lancken, riksdagens protokoll 1886, andra kammaren, 3 band., nr 40, s. 11. 27 Se framför allt vad gäller första kammaren anförande av Ericson, riksdagens protokoll 1886, första kammaren, 3 band., nr 29, s. 3 ff. och vad gäller andra kammaren anförande av Farup, riksdagens protokoll 1886, andra kammaren, 3 band., nr 40 a. Frågan hade tidigare behandlats av den norsk-svenska kommittén av 1843 och senare av den norsk-svenska kommittén av 1866, se Strøm Bull, Oskal & Sara, Reindriften i Finnmark 1852–1960, Cappelen, Oslo 2001, s. 90 ff. 28 Riksdagens protokoll 1886, 2 saml., 2 avd., 1 band., kommittébetänkande nr 1, s. 64–65. 2 9 Riksdagens protokoll 1886, 2 saml., 2 avd., 1 band., kommittébetänkande nr 1, s. 66. 30 Riksdagens protokoll 1886, 2 saml., 2 avd., 1 band., kommittébetänkande nr 1, s. 66. 31 Riksdagens protokoll 1886, 2 saml., 2 avd., 1 band., kommittébetänkande nr 1, s. 70. 32 Bihang till riksdagens protokoll 1886, 1 saml., 1 avd., 2 band., prop. nr 2, s. 2. 33 Bihang till riksdagens protokoll 1886, 1 saml., 1 avd., 2 band., prop. nr 2, s. 7. 3 4 Bihang till riksdagens protokoll 1886, 1 saml., 1 avd., 2 band., prop. nr 2, s. 6. 35 Bihang till riksdagens protokoll 1886, 8 saml., 1 avd., särskilda utskottet, nr 1, s. 20. 36 Bihang till riksdagens protokoll 1886, 8 saml., 1 avd., särskilda utskottet, nr 1, s. 19. 37 I annat fall än när skada hade uppkommit. 38 Bihang till riksdagens protokoll 1886, 1 saml., 1 avd., 2 band., prop. nr 2, s. 35. 39 Riksdagens protokoll 1886, andra kammaren, 3 band., nr 40, s. 25. 4 0 Vad gäller första kammaren se exempelvis anförande av Ericson riksdagens protokoll 1886, första kammaren, 3 band., nr 29, s. 5. Jfr även hemställan från reservanterna, riksdagens protokoll 1886, andra kammaren, 3 band., nr 40, s. 3–4. Vad gäller andra kammaren se exempelvis anförande av Waldenström, riksdagens protokoll 1886, andra kammaren, 3 band., nr 40, s. 31. 41 Se framför allt von Steyerns anförande i första kammaren, riksdagens protokoll 1886, första kammaren, 3 band., nr 29, s. 10 f. 42 Riksdagens protokoll 1886, andra kammaren, 3 band., nr 40, s. 39. 43 Att under vintern ha tillgång till bete utanför fjällområdet ansågs helt nödvändigt. Se exempelvis anförande av ledamoten Hellgren, riksdagens protokoll 1886, andra kammaren, 3 band., nr 40, s. 5. 44 Riksdagens protokoll 1886, första kammaren, 3 band., nr 29, s. 7. 45 Riksdagens protokoll 1886, första kammaren, 3 band., nr 29, s. 10. 46 Många ledamöter berör sådana aspekter, tydligast dock av Nordenskiöld, riksdagens protokoll 1886, andra kammaren, 3 band., nr 40, s. 35. 47 Riksdagens protokoll 1886, andra kammaren, 3 band., nr 40, s. 10. 4 8 1 § lagen (1886:38) angående de svenska Lapparnes rätt till renbete i Sverige. 49 3 § RNL (1971:437). 50 Jfr NJA 1981 s. 1 på sidan 244. Se även JoU 1971:37, s. 34 och 38 ff. 51 Yrkandet omfattade inalles 14 punkter med frågan om äganderätten till markområdet som kärna. NJA 1981 s. 1 på sidan 20. 52 NJA 1981 s. 1 på sidan 166. 5 3 NJA 1981 s. 1 på sidan 179. 54 NJA 1981 s. 1 på sidan 185. 55 NJA 1981 s. 1 på sidan 233. 5 6 Referenten i målet, Bertil Bengtsson, var skiljaktig beträffande motivering i viss fråga och uttalade i det sammanhang beträffande samernas jakt- och fiskerätt på skattefjället att rättigheterna ”ytterst vilar på urminnes hävd” varefter han fortsatte: ”Det är deras av ålder bestående rättigheter som i något förändrad form lagfästs genom renbeteslagarna och numera genom rennäringslagen.” NJA 1981 s. 1, bilaga s. 3. 57 SOU 1989:41 s. 262–263 och prop. 1990/91:4 s. 21. Jfr Hovrätten för Övre Norrland mål nr B 305/99. Se även Hovrätten för Övre Norrland mål nr FT 5/81 där samebyn delvis ändrade sin talan mellan förhandling i tingsrätten efter att HD hade avkunnat dom i skattefjällsmålet. 58 SOU 1989:41 s. 258. Det finns grund till att påpeka att HD i det sammanhang som utredningen hänvisar till, inte anför att rätten är grundat på urminnes hävd. 59 Jfr exempelvis NJA 2011 s. 107 punkt 5, Hovrätten för Övre Norrland mål nr B 305/99. Se även Hovrätten för Övre Norrland mål nr FT 5/81 där samebyn delvis ändrade sin talan mellan förhandling i tingsrätt och hovrätt efter att HD hade avkunnat dom i skattefjällsmålet. 60 SOU 1989:41 s. 263. 61 NJA 1981 s. 1 på sidan 248. 62 Bihang till riksdagens protokoll 1886, 1 saml., 1 avd., 2 band., prop. nr 2, s. 35. 6 3 SOU 1989:41 s. 263 ff. Se även s. 260 beträffande utredningens uppdrag i förhållande till slutsatserna i HD:s dom i skattefjällsmålet. 64 Prop. 1992/93:32 s. 90. 65 Se härom SOU 2006:13 s. 388 ff. 66 NJA 1981 s. 1 på sidan 228. 67 Prop. 1990/91:4 s. 22 och prop. 1992/93:32 s. 90. 68 Prop. 1992/93:32 s. 90. 69 Se exempelvis den så kallade gränsdragningskommissionens betänkande där man som stöd för påståendet att man i förarbetena till 1886 års lag anför att renskötselrätten var grundat på urminnes hävd, hänvisade till ett resonemang i propositionen som endast rör frågan om samerna rätt till vinterflyttningar. SOU 2006:14 s. 385 not 24. 70 Allard, Christina, Nordmalingsmålet: Urminnes hävd överspelad för renskötselrätten?, JT 2011–12 s. 117. 7 1 Jfr Bengtssons skrivning: ”På åretruntmarkerna vilar rätten på urminnes hävd (i vissa fall i förening med ockupation).” 72 Prop. 1992/93:32 s. 90. 73 Jag bortser här ifrån vad som i bestämmelsen anförs om skogsrenskötsel nedanför odlingsgränsen. 74 Riksdagens protokoll 1886, andra kammaren, 3 band., nr 40 s. 18. 75 Jfr 31 § lagen (1989:66) om de svenska lapparnes rätt till renbete i Sverige, respektive 56 § lagen (1928:66) om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige. 7 6 JoU 1971:37 s. 38–39.
Hänvisas från p. 1 (s. 710)
Bengtsson, Bertil, Samerätt, 2004 s. 14 och 18. 1 2 För en sammanfattning av bakgrunden för lagförslaget se departementschefens redogörelse för riksdagen, dels riksdagens protokoll 1886, första kammaren, 3 band., nr 29, s. 9 ff, dels riksdagens protokoll 1886, andra kammaren, 3 band., nr 40, s. 18 ff. 13 Riksdagens protokoll 1886, 2 saml., 2 avd., 1 band., kommittébetänkande nr 1, s. 64. 14 Riksdagens protokoll 1886, 2 saml., 2 avd., 1 band., kommittébetänkande nr 1, s. 3–4 och 64. 15 Jfr särskilda utskottet, bihang till riksdagens protokoll 1886, 8 saml., 1 avd., utlåtande nr 1, s. 18 och departementschef von Steyerns anförande i riksdagen, riksdagens protokoll 1886, första kammaren, 3 band., nr 29, s. 10. Jfr även anförande av Waldenström Riksdagens protokoll 1886, andra kammaren, 3 band., nr 40, s. 23. Av särskilt intresse i detta sammanhang är att notera att samma resonemang uttrycks i förarbeten för nuvarande rennäringslag, se JoU 1971:37, s. 35. 16 I första kammaren togs denna aspekt främst upp av departementschefen, se von Steyern, riksdagens protokoll 1886, första kammaren, 3 band., nr 29, s. 10. Beträffande andra kammaren se exempelvis anförande av ledamöterna von der Lancken, Waldenström och Nordenskiöld, riksdagens protokoll 1886, andra kammaren, 3 band., nr 40, s. 10, s. 23, s. 35. Justitierådet Olivecrona hade emellertid en helt annan syn: han ansåg att staten hade ett ansvar att aktivt prioritera den ”högre civilisationen” genom att ”värna och vidga denna civilisationens berättigade intressen”, riksdagens protokoll 1886, 2 saml., 2 avd., 1 band., kommittébetänkande nr 1, s. 10. 17 NJA 1981 s. 1 på sidan 224. 18 Bihang till riksdagens protokoll 1886, 8 saml., 1 avd., utlåtande nr 1, s. 18. 1 9 Frågan var central i skattefjällsmålet och HD:s slutsats i denna fråga var helt entydig, jfr NJA 1981 s. 1 på sidan 249. 20 Bihang till riksdagens protokoll 1886, 8 saml., 1 avd., utlåtande nr 1, s. 18. 21 Bihang till riksdagens protokoll 1886, 8 saml., 1 avd., utlåtande nr 1, s. 18. 22 Detta framgick av förarbetena; se bihang till riksdagens protokoll 1886, 1 saml., 1 avd., 2 band., prop. nr 2, s. 36, riksdagens protokoll 1886, 2 saml., 2 avd., 1 band., kommittébetänkande nr 1, s. 64 ff, och särskilda utskottet, bihang till riksdagens protokoll 1886, 8 saml., 1 avd., utlåtande nr 1, s. 7–10. I riksdagsdebatten hänvisade också flera ledamöter till befintlig lagstiftning. 2 3 Se exempelvis anförande av Wagenius, riksdagens protokoll 1886, andra kammaren, 3 band., nr 40, s. 15. Se även yttrande från justitierådet Olivecrona, bihang till riksdagens protokoll 1886, 1 saml., 1 avd., 2 band., prop. nr 2, s. 6. 24 Se exempelvis anförande av Ericson i första kammaren; riksdagens protokoll 1886, första kammaren, 3 band., nr 29, s. 30 och i andra kammaren av Farup; riksdagens protokoll 1886, andra kammaren, 3 band., nr 40 a, s. 9. 25 Jfr dock not 32. 26 Jfr anförande av riksdagsledamoten von der Lancken, riksdagens protokoll 1886, andra kammaren, 3 band., nr 40, s. 11. 27 Se framför allt vad gäller första kammaren anförande av Ericson, riksdagens protokoll 1886, första kammaren, 3 band., nr 29, s. 3 ff. och vad gäller andra kammaren anförande av Farup, riksdagens protokoll 1886, andra kammaren, 3 band., nr 40 a. Frågan hade tidigare behandlats av den norsk-svenska kommittén av 1843 och senare av den norsk-svenska kommittén av 1866, se Strøm Bull, Oskal & Sara, Reindriften i Finnmark 1852–1960, Cappelen, Oslo 2001, s. 90 ff. 28 Riksdagens protokoll 1886, 2 saml., 2 avd., 1 band., kommittébetänkande nr 1, s. 64–65. 2 9 Riksdagens protokoll 1886, 2 saml., 2 avd., 1 band., kommittébetänkande nr 1, s. 66. 30 Riksdagens protokoll 1886, 2 saml., 2 avd., 1 band., kommittébetänkande nr 1, s. 66. 31 Riksdagens protokoll 1886, 2 saml., 2 avd., 1 band., kommittébetänkande nr 1, s. 70. 32 Bihang till riksdagens protokoll 1886, 1 saml., 1 avd., 2 band., prop. nr 2, s. 2. 33 Bihang till riksdagens protokoll 1886, 1 saml., 1 avd., 2 band., prop. nr 2, s. 7. 3 4 Bihang till riksdagens protokoll 1886, 1 saml., 1 avd., 2 band., prop. nr 2, s. 6. 35 Bihang till riksdagens protokoll 1886, 8 saml., 1 avd., särskilda utskottet, nr 1, s. 20. 36 Bihang till riksdagens protokoll 1886, 8 saml., 1 avd., särskilda utskottet, nr 1, s. 19. 37 I annat fall än när skada hade uppkommit. 38 Bihang till riksdagens protokoll 1886, 1 saml., 1 avd., 2 band., prop. nr 2, s. 35. 39 Riksdagens protokoll 1886, andra kammaren, 3 band., nr 40, s. 25. 4 0 Vad gäller första kammaren se exempelvis anförande av Ericson riksdagens protokoll 1886, första kammaren, 3 band., nr 29, s. 5. Jfr även hemställan från reservanterna, riksdagens protokoll 1886, andra kammaren, 3 band., nr 40, s. 3–4. Vad gäller andra kammaren se exempelvis anförande av Waldenström, riksdagens protokoll 1886, andra kammaren, 3 band., nr 40, s. 31. 41 Se framför allt von Steyerns anförande i första kammaren, riksdagens protokoll 1886, första kammaren, 3 band., nr 29, s. 10 f. 42 Riksdagens protokoll 1886, andra kammaren, 3 band., nr 40, s. 39. 43 Att under vintern ha tillgång till bete utanför fjällområdet ansågs helt nödvändigt. Se exempelvis anförande av ledamoten Hellgren, riksdagens protokoll 1886, andra kammaren, 3 band., nr 40, s. 5. 44 Riksdagens protokoll 1886, första kammaren, 3 band., nr 29, s. 7. 45 Riksdagens protokoll 1886, första kammaren, 3 band., nr 29, s. 10. 46 Många ledamöter berör sådana aspekter, tydligast dock av Nordenskiöld, riksdagens protokoll 1886, andra kammaren, 3 band., nr 40, s. 35. 47 Riksdagens protokoll 1886, andra kammaren, 3 band., nr 40, s. 10. 4 8 1 § lagen (1886:38) angående de svenska Lapparnes rätt till renbete i Sverige. 49 3 § RNL (1971:437). 50 Jfr NJA 1981 s. 1 på sidan 244. Se även JoU 1971:37, s. 34 och 38 ff. 51 Yrkandet omfattade inalles 14 punkter med frågan om äganderätten till markområdet som kärna. NJA 1981 s. 1 på sidan 20. 52 NJA 1981 s. 1 på sidan 166. 5 3 NJA 1981 s. 1 på sidan 179. 54 NJA 1981 s. 1 på sidan 185. 55 NJA 1981 s. 1 på sidan 233. 5 6 Referenten i målet, Bertil Bengtsson, var skiljaktig beträffande motivering i viss fråga och uttalade i det sammanhang beträffande samernas jakt- och fiskerätt på skattefjället att rättigheterna ”ytterst vilar på urminnes hävd” varefter han fortsatte: ”Det är deras av ålder bestående rättigheter som i något förändrad form lagfästs genom renbeteslagarna och numera genom rennäringslagen.” NJA 1981 s. 1, bilaga s. 3. 57 SOU 1989:41 s. 262–263 och prop. 1990/91:4 s. 21. Jfr Hovrätten för Övre Norrland mål nr B 305/99. Se även Hovrätten för Övre Norrland mål nr FT 5/81 där samebyn delvis ändrade sin talan mellan förhandling i tingsrätten efter att HD hade avkunnat dom i skattefjällsmålet. 58 SOU 1989:41 s. 258. Det finns grund till att påpeka att HD i det sammanhang som utredningen hänvisar till, inte anför att rätten är grundat på urminnes hävd. 59 Jfr exempelvis NJA 2011 s. 107 punkt 5, Hovrätten för Övre Norrland mål nr B 305/99. Se även Hovrätten för Övre Norrland mål nr FT 5/81 där samebyn delvis ändrade sin talan mellan förhandling i tingsrätt och hovrätt efter att HD hade avkunnat dom i skattefjällsmålet. 60 SOU 1989:41 s. 263. 61 NJA 1981 s. 1 på sidan 248. 62 Bihang till riksdagens protokoll 1886, 1 saml., 1 avd., 2 band., prop. nr 2, s. 35. 6 3 SOU 1989:41 s. 263 ff. Se även s. 260 beträffande utredningens uppdrag i förhållande till slutsatserna i HD:s dom i skattefjällsmålet. 64 Prop. 1992/93:32 s. 90. 65 Se härom SOU 2006:13 s. 388 ff. 66 NJA 1981 s. 1 på sidan 228. 67 Prop. 1990/91:4 s. 22 och prop. 1992/93:32 s. 90. 68 Prop. 1992/93:32 s. 90. 69 Se exempelvis den så kallade gränsdragningskommissionens betänkande där man som stöd för påståendet att man i förarbetena till 1886 års lag anför att renskötselrätten var grundat på urminnes hävd, hänvisade till ett resonemang i propositionen som endast rör frågan om samerna rätt till vinterflyttningar. SOU 2006:14 s. 385 not 24. 70 Allard, Christina, Nordmalingsmålet: Urminnes hävd överspelad för renskötselrätten?, JT 2011–12 s. 117. 7 1 Jfr Bengtssons skrivning: ”På åretruntmarkerna vilar rätten på urminnes hävd (i vissa fall i förening med ockupation).” 72 Prop. 1992/93:32 s. 90. 73 Jag bortser här ifrån vad som i bestämmelsen anförs om skogsrenskötsel nedanför odlingsgränsen. 74 Riksdagens protokoll 1886, andra kammaren, 3 band., nr 40 s. 18. 75 Jfr 31 § lagen (1989:66) om de svenska lapparnes rätt till renbete i Sverige, respektive 56 § lagen (1928:66) om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige. 7 6 JoU 1971:37 s. 38–39.s. 710