1.RB 13:3 börjar rakt på sak med att slå fast att en väckt talan inte får ändras. Därefter räknas det i paragrafens första stycke upp tre punkter med undantag enligt vilka käranden får ändra sin talan. Dessa punkter tar i första hand sikte på ändring av kärandens yrkande, men de tillåter även vissa därmed sammanhängande förändringar av grunden för talan.s. 477
2.Enligt den första punkten är det tillåtet för käranden att p.g.a. omständighet som inträffat under rättegången eller först då blivit känd för honom kräva annan fullgörelse än om den vilken talan väckts. Ett klassiskt exempel på detta är att käranden yrkat att svaranden ska utge en viss sak till honom och att detta föremål senare går förlorat t.ex. i en brand. Då kan talan med stöd av denna bestämmelse ändras till en skadeståndstalan avseende föremålets värde.s. 477
3.Enligt bestämmelsens andra punkt får käranden yrka fastställelse enligt RB 13:2. Detta kan vara av värde för käranden om den ursprungliga talan omfattar ett prejudiciellt rättsförhållande som i och för sig inte träffas av den framtida domens rättskraft. Ett exempel på detta är att en kärande som genom en fullgörelsetalan yrkar ersättning för vissa månadshyror av en hyresgäst kan väcka en fastställelsetalan angående hyresavtalets giltighet med stöd av den aktuella bestämmelsen. Med andra ord kumuleras då en fastställelsetalan med kärandens ursprungliga talan.s. 477
4.Avslutningsvis får en kärande enligt den tredje punkten i RB 13:3 st. 1 kräva ränta eller annan tilläggsförpliktelse som följer av huvudförpliktelsen och även i övrigt framställa nytt yrkande om det stöder sig på väsentligen samma grund. När det gäller det andra ledet i denna punkt, dvs. nya yrkanden som stöder sig på väsentligen samma grund, kan följande två exempel hämtade från motiven tjäna som illustration. Det första handlar om en skadeståndstalan som grundar sig på en viss skadegörande handling. Med stöd av den aktuella bestämmelsen får käranden utöver t.ex. en talan avseende ersättning för sveda och värk lägga till ett yrkande om ersättning för framtida men. Det andra exemplet avser periodiskt förfallande belopp, som exempelvis månadshyror. Även här kan käranden lägga till en senare förfallen hyra till ett tidigare yrkat belopp. I båda exemplen är grunden fortfarande väsentligen densamma — nämligen den skadegörande handlingen respektive hyresförhållandet. Lika gärna som att lägga till det nya anspråket till den ursprungliga talan hade käranden utan hinder av rättskraften kunnat väcka en ny talan vid senare tillfälle angående detta. Det rör sig med andra ord om olika saker i rättskraftshänseende. Eftersom rättskraften är avgörande för vad som utgör ett eller flera mål/käromål handlar det i de båda exemplen ovan om en kumulation av två mål/käromål. Men en utvidgning av yrkandet enligt RB 13:3 st. 1 p. 3 andra ledet kan även ske inom ramen för samma sak. För det första är det möjligt för käranden att t.ex. vid sidan av ett tidigare framställt yrkande om hävning av ett köp i andra hand framställa ett yrkande om prisavdrag i anledning av samma köp. För det andra är det möjligt för käranden att göra en rent kvantitativ förändring av det yrkade beloppet. Som ett exempel på den sistnämnda situationen kan nämnas det fall att käranden yrkar ersättning med visst belopp avseende hyra för ett visst kvartal och att han under processens gång kommer på att han felbedömt beloppets storlek och därför vill höja detta.s. 477
5.I RB 13:3 st. 2 anges därefter vissa begränsningar angående när käranden har rätt att ändra sin talan enligt första stycket. Bland annat gäller att yrkanden enligt den andra respektive tredje punkten inte är tillåtna i högre rätt och inte heller, om det är förenat med olägenhet, efter det att huvudförhandling påbörjats.s. 478
6.Slutligen anges så i RB 13:3 st. 3 att vissa förändringar av kärandens talan inte ska anses vara ändringar av talan i paragrafens mening. — För det första handlar det om inskränkning av talan avseende samma sak. En sådan inskränkning kan avse kärandens yrkande och/eller åberopade omständigheter (rättsfakta). Om käranden sätter ned ett yrkat belopp till en lägre summa p.g.a. att han räknat fel eller om han frånfaller en alternativ omständighet som åberopats till stöd för käromålet (t.ex. uppsåt som åberopats jämte vårdslöshet) rör det sig alltså om inskränkning av talan. Om käranden frånfaller sin talan rörande en annan sak (dvs. ett annat käromål) är det dock fråga om en återkallelse av talan som är att bedöma enligt RB 13:5. — För det andra är det inte att anse som en ändring av talan om käranden utan att saken ändras åberopar en ny omständighet till stöd för sin talan. Begreppet ”saken” har här, som redan påpekats ovan, samma innebörd som i rättskraftsbestämmelsen i RB 17:11.s. 478
7.Innehållet i RB 13:3 ska beaktas självmant av domstolen och parterna disponerar inte över dess tillämpning. Om en ändring av talan inte är tillåten rör det sig om ett rättegångshinder (i den delen).s. 479
8.Som uppmärksammats ovan är tillämpningen av RB 13:3 ibland i praktiken förenad med vissa svårigheter. Sådana visade sig i rättsfallet NJA 2011 s. 718, där samtliga instanser angrep ett eventuellt taleändringsfall på olika vis med delvis olika resultat. För att lösa frågan om det rörde sig om en tillåten förändring av talan valde HD dessutom att tillämpa en metod som verkar avvika från den hittills gängse.s. 479