1.På den svenska och internationella drogmarknaden säljs en del droger (rusgivande substanser) vilka har sitt ursprung i växter som inte förekommer på Läkemedelsverkets narkotikaförteckningar men lika fullt innehåller något ämne som utgör narkotika. Under senare tid har det gällt ayahuasca (torkade växtdelar från bl.a. Banisteriopsis caapi), som innehåller DMT (narkotika på förteckning I), och San Pedro-kaktus (Echinopsis pachanoi), som innehåller meskalin (narkotika på förteckning I).s. 46
2.I ett internationellt perspektiv torde ett stort antal växter kunna exemplifiera samma förhållande, nämligen att växten som art inte finns med på internationella eller inhemska narkotikaförteckningar men att någon i växten naturligt förekommande beståndsdel är reglerad som narkotika. Det gäller bl.a. Acacia berlandieri, en buske som växer vilt i sydvästra USA och norra Mexico. Busken innehåller metamfetamin. Rusframkallande substanser kan även förekomma som utsöndringsprodukt från djur. Bufotenin (5-OH-DMT) kan ingå i hudsekret från vissa paddor (t.ex. Koloradoflodpadda, Bufo alvarius). Bufotenin är klassat som narkotika (controlled substance) i bl.a. USA men inte i Sverige.s. 46
3.Det bör vara en angelägen uppgift för ett kompetent vetenskapligt eller forensiskt organ att kartlägga vilka växter och djur som är kända för att i naturligt tillstånd innehålla narkotikaklassade eller andra rusframkallande substanser.s. 46
4.Med det system för klassning av narkotika som gäller i Sverige kommer dessa medel i växt- eller djurform inte att räknas som narkotika. Högsta domstolen fastslog i NJA 1995 s. 219 att svamp innehållande det narkotikaklassade ämnet psilocybin inte utgjorde narkotika, då svampen inte fanns med på aktuella svenska eller internationella narkotikaförteckningar. Svampar som innehåller psilocin eller psilocybin klassades 1999 som narkotika med den reservationen att svamparna, för att räknas som narkotika, måste vara framodlade eller ha torkats eller på annat sätt beretts.s. 47