Rättsfall

NJA 1995 s. 219

Citera

NJA 1995 s. 219

BibTeX

@misc{nja-1995-s-219,
  author       = {{Högsta domstolen}},
  title        = {{NJA 1995 s. 219}},
  year         = {1995},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

5 hänvisningar i 4 artiklar · 5 stycken/fotnoter

Svensk rättspraxis: Straffrätt 2010–20181 hänvisning

Petter Asp · SvJT 2019 s. 1007–1124 · 1 ställe

Av NJA 2012 s. 191 följer att ett rattfylleribrott med en moped klass I normalt bör anses vara av normalgraden även om föraren har haft en alkoholkoncentration som överstiger 1,0 promille i blodet eller 0,50 mg/l i utandningsluften. För en annan bedömning bör krävas att det föreligger försvårande omständigheter av betydelse för trafiksäkerheten. Även om mopeder tillhörande klass I är konstruerade för en högre hastighet än vad tidigare reglering och praxis utgått ifrån är riskerna med att köra moped i alkoholpåverkat tillstånd normalt (för andra än föraren) påtagligt mindre än när fordonet exempelvis är en bil. I det enskilda fallet bedömdes brottet vara av normalgraden. 4.2.2 Narkotikastrafflagen (1968:64) m.m. Att enbart avlägsna blad, avskilja bark och mala ned växtmaterial från växten Mimosa hostilis — som inte är narkotikaklassad men som innehåller ämnen som är klassificerade som narkotika — ansågs i rättsfallet ”DMT I” NJA 2014 s. 259 inte medföra att materialet blivit narkotika. Det förhållandet att en växt innehåller narkotika innebär inte i sig att växten är narkotikaklassificerad (jfr NJA 1995 s. 219 och p. 8 och 9 i det nu aktuella avgörandet). Inte heller ansågs rensning och malning utgöra sådan bearbetning att narkotika hade tillverkats (se p. 10–14). Slutligen var delarna heller inte att anse som beredningar enligt artikel 3.1 i 1971 års konvention om psykotropa ämnen; fråga var varken om blandningar eller lösningar eller om en avdelning i doser (jfr artikel 1 f i konventionen).Straffrättens speciella del · p. 66 · s. 1068

Påföljdsbestämning i narkotikamål1 hänvisning

Martin Borgeke · SvJT 2013 s. 1–70 · 1 ställe

NJA 1995 s. 219: Frågan i målet var om försäljning av svamp som innehöll ett som narkotika klassificerat ämne objektivt sett var att bedöma som narkotikabrott. Den tilltalade uppgav att han inte kände till att svamparna innehöll det aktuella ämnet. Han friades av HD med hänvisning bl.a. till att svampsorten som sådan inte var klassificerad som narkotika.NJA 1981 s. 1076: Avgörandet innebär att konkreta föremål som har · p. 36 · s. 22

Narkotikakontrollens räckvidd i fråga om naturdroger som inte anges på narkotikaförteckningarna men ändå innehåller narkotika2 hänvisningar

Jonas Hartelius · SvJT 2012 s. 46–49 · 2 ställen

Svensk rättspraxis1 hänvisning

Petter Asp · SvJT 2001 s. 894–942 · 1 ställe

Överlåtelse av toppslätskivling som innehåller ett ämne (psilocybin) som utgör narkotika enligt narkotikastrafflagen ansågs i NJA 1995 s. 219 ”objektivt sett” inte utgöra narkotikabrott. Inte heller ansågs den tilltalade ha berett svamparna genom att torka och förpacka dem.Straffrättens speciella del · p. 45 · s. 920