1.Det händer att frågan ställs varför en ledamot väljer att skriva ett tilllägg i stället för en artikel. På den frågan finns det inte något allmängiltigt svar. Ledamöter har olika uppfattningar i frågan om det befogade i tillägg över huvud liksom i frågan om ett tillägg kan vara motiverat eller inte. Och vad som avses komma till uttryck med ett tilllägg kan, som har framhållits i avsnitt 4 ovan, variera.s. 316
2.Men ett skäl till att ett tillägg väljs framför en artikel kan vara att ledamoten vill förhålla sig till avgörandet i direkt anslutning till det och i sin egenskap av ledamot i den dömande avdelningen. Även om det inte kan anses vara fel att en ledamot debatterar ett avgörande som han eller hon själv har varit med om, är det nog något som många ledamöter drar sig för.s. 316
3.Ett annat skäl är att tillägget kan vara förenat med ett budskap som är mer lättupptäckt och kanske också får större genomslag om det fogas till avgörandet. Så t.ex. tillägget i NJA 2009 s. 586. Ett annat typexempel är en uppmaning till lagstiftaren.s. 316
4.Ytterligare ett skäl kan vara att vad ledamoten i fråga vill framföra så att säga inte står på egna ben. Innehållet är så knutet till avgörandet, att det mer eller mindre faller om det inte kan framföras i direkt anslutning till avgörandet. Ett exempel är de två tilläggen i NJA 2010 s. 168, men här har också det föregående skälet spelat in.s. 316
5.Det kan även finnas en tidsmässig aspekt på frågan om ledamotens val mellan att göra ett tillägg och att skriva en artikel. En artikel kommer med nödvändighet att bli publicerad långt senare än avgörandet, åtminstone om den publiceras i en papperstidskrift. Men om det handlar om ett avgörande som kan förväntas väcka ett omedelbart intresse och kanske rentav få ett direkt och avgörande genomslag på praxis, så kan det ha ett särskilt värde att innehållet i tillägget blir tillgängligt för läsning samtidigt som avgörandet meddelas. Det kan antas att sådana överväganden låg bakom tillägget i NJA 2011 s. 357.s. 316