1.I regel avges ett tillägg av någon som är i majoritet, men även en ledamot som tillhör en minoritet kan ibland göra ett tillägg. Utgångspunkten är alltid att den som skriver ett tillägg står bakom sitt votum. Han eller hon anser således att detta inte behöver ändras i någon del.s. 314
2.Anledningen till att en ledamot (eller flera) skriver ett tillägg till ett avgörande varierar. I huvudsak följande orsaker till tillägg kan urskiljas, men ytterligare motiv kan naturligtvis finnas, och inte sällan kan ett tillägg ha flera motiv.s. 315
3.1. Ledamoten anser att det är lämpligt att ge en utförligare motivering, exempelvis för att ge läsaren möjlighet till en fördjupad granskning av domstolens ståndpunkt eller argument, för att uppmärksamma vissa sammanhang som annars inte framgår och därmed visa att ledamöterna varit medvetna om dessa, eller för att ge närmare besked om bevekelsegrunderna för den egna uppfattningen.s. 315
4.Som exempel kan nämnas NJA 2000 s. 256 som bl.a. gällde val av påföljd i ett mål om försök till varusmuggling och där en av ledamöterna i sitt tillägg närmare utvecklar sin syn på skälen till att (som Högsta domstolen kommit fram till) påföljden villkorlig dom i förening med samhällstjänst kunde medföra fler timmar samhällstjänst än påföljden skyddstillsyn i förening med samhällstjänst, oaktat att, om fängelse skulle ha valts, strafftiden skulle ha varit densamma, NJA 2007 s. 69 som gällde frågan om en dödsbodelägares passivitet kunde hindra övriga dödsbodelägare att föra talan mot tredje man och där Högsta domstolen fastställde hovrättens dom (dvs. Högsta domstolen anslöt sig till hovrättens skäl), NJA 2007 s. 326 där vissa av kriterierna för brottet egenmäktighet med barn utvecklas närmare i tillägget och sätts i relation till förhållandena i det aktuella fallet, NJA 2010 s. 559 angående skälen till varför en invändning var verkningslös och NJA 2011 s. 357 angående brister i rådande rättstillämpning avseende påföljder för narkotikabrott.s. 315
5.2. Ledamoten anser att det finns anledning att informera, ge ett besked eller lämna en synpunkt om något till exempelvis lagstiftaren eller domstolarna.s. 315
6.Som exempel kan nämnas NJA 1990 s. 18 angående behov av lagstiftning rörande hembudsklausuler och liknande förbehåll, NJA 2002 s. 244 med kritik mot tidigare domar, NJA 2004 s. 777 angående behov av reglering av abandoneringsinstitutet, NJA 2008 s. 684 med en allmän diskussion om traditionsprincipen och en rekommendation till lagstiftaren att låta utreda denna, NJA 2008 s. 740 där det förordas en inskränkande tolkning avseende ett annat avgörande, NJA 2008 s. 1129 med protest mot utgången i ett tidigare avgörande som inte var direkt aktuellt i målet, NJA 2009 s. 41 angående ett otillfredsställande rättsläge, NJA 2009 s. 586 där en gränsdragning skedde utifrån ett visst penningvärde och det förutsågs fortsatt penningvärdeförsämring samt NJA 2010 s. 168 angående behov av lagstiftning beträffande dubbelbestraffningsförbudet (två olika tillägg).s. 315
7.3. Ledamoten anser att det finns ett värde i att utveckla ett resonemang som ligger i huvudsak utanför motiveringen eller som av annat skäl inte hör hemma där. Således är det inte ovanligt att närliggande frågor berörs i ett tillägg, t.ex. för att ge en i målet aktuell specifik fråga en bredare belysning.s. 315
8.Som exempel kan nämnas NJA 1994 s. 614 med uttalanden i en fråga som inte var uppe till prövning i Högsta domstolen, men som hade varit det i lägre instanser, NJA 2006 s. 638 om verkan av passivitet vid ingående av avtal, NJA 2007 s. 599 med uttalanden rörande en först i HD åberopad grund som inte lagts till grund för avgörandet, NJA 2009 s. 500 angående närliggande frågor, NJA 2011 s. 524 om besittningsbegreppet i allmänhet när en mer begränsad besittningsfråga aktualiserades samt NJA 2011 s. 576 om betydelsen av ålder och bruk vid skadeståndsberäkning, en fråga som av processuella skäl försvann ur fokus i målet.s. 316