1.Även om Högsta domstolen i de fyra hittillsvarande domarna har uttalat sig ganska utförligt om hur man ser på påföljdsbestämningen för narkotikabrott återstår fortfarande ett förhållandevis stort antal frågor att besvara. Trots de riktlinjer och hållpunkter som finns i dessa domar är det för en enhetlig och förutsebar rättstillämpning nödvändigt och angeläget att Högsta domstolen prövar fler mål gällande rubricering och straffvärdebedömning i narkotikamål. Detta gäller bl.a. fall där en person tagit befattning med en större mängd narkotika av visst slag, men där omständigheterna i övrigt inte ger något underlag för bedömningen av om innehavet har sin grund i en organiserad brottslig verksamhet eller i andra förhållanden, t.ex. för att den tilltalade tiger eller för att dennes berättelse är sådan att den kan lämnas utan avseende.s. 140
2.I detta sammanhang bör erinras om att polis, åklagare och domstolar hanterar ett mycket stort antal ärenden avseende narkotikabrott varje år. Inte minst rättviseskäl talar för att söka åstadkomma en ordning som innebär att dessa hanteras på ett enhetligt och förutsebart sätt. Men också effektivitetsskäl talar i denna riktning. De mindre allvarliga narkotikabrotten tillhör de så kallade mängdbrotten, vilka rättsväsendet har i uppdrag att handlägga särskilt kostnadseffektivt.s. 140
3.Vissa domstolar har börjat tillämpa nya tabeller för bedömning av straffvärde vid narkotikabrott, vilka är resultatet av domstolarnas egna praxisdiskussioner. Enligt min mening kan sådana tabeller anses vägledande endast i den mån de direkt speglar Högsta domstolens praxis, och kan alltså aldrig vara normerande i sig.s. 141
4.Ytterligare vägledning från Högsta domstolen är emellertid att vänta inom en relativt snar framtid. Således har Högsta domstolen meddelat prövningstillstånd i ytterligare sex mål som gäller rubricering och straffmätning av narkotikabrottslighet. Tre av dessa gäller syntetiska katinoner (mefedron och MDPV). I dessa fall är hovrättens domar meddelade före Högsta domstolens dom den 16 juni 2011 (NJA 2011 s. 357).s. 141
5.Av de återstående tre målen gäller det första bl.a. hur innehav i överlåtelsesyfte av 488 gram amfetamin ska rubriceras. Hovrätten dömde den tilltalade för bl.a. grovt narkotikabrott till fängelse i tre år. Den tilltalade har överklagat och yrkat att rubriceringen ska ändras till narkotikabrott av normalgraden och att fängelsestraffets längd i vart fall ska sättas ned.s. 141
6.Det andra målet gäller straffvärdebedömning av transport och förvaring av 97 kg cannabisharts. Tingsrätten dömde den tilltalade för grovt narkotikabrott till fängelse i nio år. Hovrätten satte ned fängelsestraffets längd till fängelse i fyra år. Riksåklagaren har överklagat och yrkat straffskärpning.s. 141
7.Det tredje målet gäller straffvärdebedömning av förvar, överlåtelse och försäljning av 350 gram ecstasy. Hovrätten dömde den tilltalade för bl.a. grovt narkotikabrott till fängelse i sju år. Hovrätten satte ned fängelsestraffets längd till fängelse i tre år. Riksåklagaren har överklagat och yrkat straffskärpning.s. 141
8.Ytterligare vägledning för rubricering och bedömning av straffvärde vid narkotikabrott kan komma att föreligga redan under mars månad 2012. Det kan inte uteslutas att Högsta domstolen beslutar att bevilja prövningstillstånd i ytterligare mål som rör narkotikabrott. Därför kan också finnas anledning att ganska snart återkomma angående den fortsatta utvecklingen av praxis på området.s. 141