Stycket

12.I ett antal notismål beviljades verkställighet i enlighet med lagen (1976:108) om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande rörande underhållsskyldighet, se NJA 2009 N 21, 2009 N 42, 2009 N 46, 2009 N 47, 2009 N 72 och 2010 N 25. Av mera principiellt intresse är därvid hovrättens uttalande i NJA 2009 N 42 att underhållsanspråkets preskription inte är en processuell invändning utan en materiell fråga som får bedömas enligt den lag som av den utländska (in casu amerikanska) domstolen tillämpats på underhållsskyldighetens fastställande. Hovrättens beslut fastställdes av HD (jfr redan NJA 1984 s. 25 och 1994 s. 439 avseende liknande frågeställning vid tillämpning av lagen (1962:512) om indrivning i Sverige av underhållsbidrag fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge). I NJA 2009 N 62 avslogs däremot ansökan om verkställighet av en polsk underhållsdom, som meddelats i parternas utevaro och utan att stämningsansökan delgivits svaranden (se 4 § 2 st. i 1976 års lag och Mikael Berglunds kommentar i JT 2009–10 s. 640–642). I NJA 2010 N 15 bekräftades att 3 kap. 7 § lagen (1904:26) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap endast avser erkännande av utländska skilsmässodomar såvitt gäller själva upplösningen av äktenskapet, däremot inte de delar av den utländska skilsmässodomen som rör vårdnad och underhåll. Av samma rättsfall framgår också att erkännande och verkställighet av utländska vårdnads- och underhållsdomar förutsätter stöd i svensk lag eller EUförfattning (jfr redan NJA 1974 s. 629 och NJA 2004 N 57).s. 890