1.subjektiv täckning Hovrättens hantering av uppsåtsbedömningen framstår som motsägelsefull. Samtidigt som hovrätten framhåller att endast en generell medvetenhet om att risken för att en tillhandahållen söktjänst emellanåt används för spridning av olovligt material inte ska anses grunda uppsåt som täcker de brott vilka utförs med hjälp av tjänsten, så är det ändå just i slutsatsen att generell insikt är tillräcklig för subjektiv täckning som hovrätten tycks hamna till slut. Låt oss exemplifiera med hovrättens bedömning av den tilltalade FN:s uppsåt: ”Utredningen ger inte fog för slutsatsen att [FN] känt till att just den musik och de filmer och spel som åtalet avser varit föremål för fildelning via TPB. Än mindre finns det anledning att anta att han känt till sådana omständigheter som vem som varit ursprungsseder, var denna person befunnit sig, i vilken omfattning de enskilda verken överförts eller hur länge fildelningen har pågått. Som nu framgått är detta emellertid inte någon förutsättning för medverkansansvar. Genom varningsbreven, åberopad e-post och [FN:s] egna uppgifter är det utrett att han väl känt till de omständigheter som utgör rekvisiten för upphovsrättsintrång: att torrentfiler som hänvisade till upphovsrättsligt skyddade verk var frekvent förekommande på TPB:s webbplats, att dessa torrentfiler lagts ut utan rättighetshavarnas samtycke samt att dessa verk överfördes till allmänheten med hjälp av TPB:s tjänster. Hovrätten finner att han därmed haft ett uppsåt som omfattat såväl huvudbrotten som medverkansgärningen.” Hovrätten anför NJA 2007 s. 929 som stöd för att det är tillräckligt med endast en vag relation mellan medhjälparens insikt och huvudgärningen för att anse att uppsåt föreligger. Rättsfallet rör medhjälp till bland annat skattebrott och bokföringsbrott där det ansågs bevisat att den tilltalade (en så kallad “målvakt”) hade hanterat kontantbelopp i miljonklassen för huvudgärningsmännens räkning. Den tilltalade medgav att han kände till att de personer som tog emot pengarna sysslade med brottslig verksamhet, men att han inte insåg att det gällde skattebrott och inte heller kände till huvudgärningsmännen. Det ansågs även bevisat att den tilltalade hade tagit ut pengarna från bankkonton och överlämnat dem i kontanter. Även om överlämnandet skett till annan person än någon av huvudgärningsmännen fick det av utredningen anses framgå att den person som mottagit pengarna hade vidarebefordrat dem till dessa.s. 537
2.Högsta domstolen konstaterar i NJA 2007 s. 929 att det inte kan anges generellt i vilken utsträckning täckning måste föreligga mellan den tilltalades föreställning om händelseförloppet och det verkliga förloppet. Detta får i stället avgöras mot bakgrund av den aktuella gärningen. Vid uppsåtliga brott måste dock brottsrekvisiten enligt det tillämpliga straffbudet vara täckta av uppsåt. När det gäller skattebrott av det slag som avses i NJA 2007 s. 929 måste uppsåtet således omfatta att det ska ha lämnats oriktiga uppgifter till Skatteverket varigenom fara ska ha uppkommit för undandragande av skatt eller avgift från det allmänna. Uppsåtet måste emellertid inte omfatta vilka skatter och avgifter som kan påverkas av handlandet eller exakt vilket belopp som riskerar att undandras. Uppsåtet måste inte heller täcka omständigheter som i vilket bolag undandragandet sker eller vilka de personer är som står bakom brottsligheten.s. 538
3.Vid en jämförelse av NJA 2007 s. 929 med TPB-målet finner vi att de är tämligen olika. Den tilltalade “målvakten” i NJA 2007 s. 929 begick handlingar vilka ingick som ett led i huvudgärningen. Han hade också en insikt om att det förelåg en avsevärd risk för att kontanthanteringen var en del i en verksamhet som innebar att oriktiga uppgifter lämnades till Skatteverket i syfte att undandra staten skatter och avgifter. I relationen mellan de tilltalade i TPB-målet och de okända användare i olika länder som tillgängliggjort något av verken i åtalet finner vi en annan typ av relation. Denna relation är inte bara generell, den är också hypotetisk. Från att ha krävt en viss, om än ej fullständig, överensstämmelse mellan en tilltalads föreställning om händelseförloppet och det verkliga förloppet, så kräver man nu endast en hypotetisk föreställning om sådana händelseförlopp i allmänhet. Genom att denna hypotetiska relation anses vara tillräcklig sänks kravet på subjektiv täckning avsevärt, även jämfört med NJA 2007 s. 929.s. 538
4.Eftersom sökföretaget Google förekommer som jämförelseobjekt i domen, så är det värt att framhålla att hovrättens definition av subjektiv täckning med god marginal skulle omfatta även detta företags verksamhet. Google får konstant varningsbrev från rättighetshavare som uppfattar att Googles tjänster innebär direkt intrång eller medhjälp till upphovsrättsintrång. Googles VD känner naturligtvis väl till de omständigheter som utgör rekvisiten för upphovsrättsintrång, det vill säga att länkar som hänvisar till upphovsrättsligt skyddade verk frekvent förekommer på Googles sökmotor, att sådana verk lagts ut utan rättighetsinnehavarnas samtycke samt att sådana verk överförs till allmänheten med hjälp av Googles tjänster.s. 538
5.Om man nu finner det nödvändigt att konstruera ett medhjälpsbegrepp med så lågt ställda krav på korrelation mellan en tilltalads föreställning om händelseförloppet och den egentliga huvudgärningen att det inte krävs något annat än ett hypotetiskt likgiltighetsuppsåt, så kommer uppsåtsprövningen i praktiken att ha spelat ut sin roll vid bedömningen av mötes- och söktjänsters upphovsrättsliga status. De ansvariga för dessa typer av tjänster har alla den hypotetiska insikt som är tillräcklig för att uppsåt till medverkan till upphovsrättsintrång ska föreligga. Det kan hända att utvecklingen inom informationstekniken har gjort att den mer detaljerade uppsåtsprövningen inte längre ska anses vara relevant, eller i varje fall blir alltför svår att göra, eftersom nätbaserade mötes- och söktjänster på ett så uppenbart sätt möjliggör en sådan mängd upphovsrättsligt förbjudna gärningar, utan att administratörerna någonsin behöver ha någon konkret insikt i dessa.s. 539
6.Om man väljer att släppa på uppsåtsprövningen för denna typ av tjänster blir det emellertid desto viktigare att man utför prövningen av bristande gärningsculpa och social adekvans på ett ytterst noggrant sätt.s. 539