Ett illustrativt exempel på detta är hovrättens avgörande i NJA 2007 s. 891 (hängning i häktet). Se vidare nedan.
Hänvisas från p. 6 (s. 466)
6.Det finns således mängder med ”orsaker”. Faktum är att det finns få civilrättsliga grundbegrepp som omgärdas av en så spretig begreppsbildning som orsaksbegreppet. I ett sådant läge brukar juridiken ofta falla tillbaka på rättsvetenskapen. Så även här: det finns åtskilliga avgöranden som kan anföras som illustrationer på hur domstolarna försöker att få grepp om det hala orsaksbegreppet genom att ta spjärn i litteraturen. Problemet är dock att rättsvetenskapen understundom snarast bidrar till spretigheten och inte sällan underblåser, snarare än motverkar, de akademiska bidragen till den överlastade begreppsbildningen. Denna teoretiskt överlastade situation gör bedömningen av de svåra orsaksfrågor som inte alltför sällan uppstår vansklig. Artikelns syfte Denna uppsats syftar till att kortfattat försöka att ge vägledning för hur man kan kategorisera och lösa orsaksproblem. Syftet är praktiskt. Det är framför allt rättstillämpningens orsaksfråga som jag har i åtanke: hur kan en domstol approchera en orsaksbedömning som består i att käranden och svaranden — eller åklagaren respektive försvaret — framför olika orsaksförklaringar?s. 466