Inledning: Orsaker till förvirring

1.Kravet på orsakssamband: Skadeståndsrättens grundbult Det går sällan en vecka utan ett telefonsamtal, eller ett e-mail, från en praktiskt verksam jurist. ”Hur kommer domstolen att formulera sin orsaksbedömning i detta fall?” ”Hur skall vi tolka tingsrättens domskäl i orsaksprövningen?” ”Kausalitetskravet — vad innebär det egentligen?”s. 465

2.Det finns uppenbarligen en efterfrågan på tillgängliga framställningar kring skadeståndsrättens orsakskrav. Det kan tyckas märkligt. Om det är något begrepp som borde präglas av säkerhet så är det just orsaksbegreppet. Kravet på orsakssamband är skadeståndsrättens mest grundläggande rekvisit. Med möjligt undantag för den märkliga konstruktionen av rätten till ersättning för kränkning så ställer svensk rätt alltid — såväl i den utomobligatoriska skadeståndsrätten som i obligationsrättsliga sammanhang — upp ett krav på orsakssamband. Icke desto mindre är orsakskravets innebörd oklar. Det råder inte sällan förvirring i rättstillämpningen när det gäller kravets närmare innebörd. Den överlastade begreppsapparaten En orsak till förvirringen är att orsaksläran är överlastad. Det finns för många orsaksbegrepp och orsaksprinciper. En viktig orsak, kanske en huvudorsak, till förvirringen är det konceptuella och principiella överflödet. Orsaksfrågan i skadeståndsrätten är därför ett problemkomplex som präglas av osäkerhet. Osäkerheten kommer till både konceptuellt och materiellt uttryck.s. 465

3.Den överlastade begreppsapparaten visar sig inte minst för de uttryck som används för att beskriva vilken typ av orsaksfråga det är fråga om, eller, annorlunda uttryckt, etiketterna som används för att kategorisera orsaksproblem. I den skadeståndsrättsliga litteraturen, liksom i rättstillämpningen, kan man således komma i kontakt med uttryck som konkurrerande skadeorsaker, självständigt konkurrerande skadeorsaker, alternativa skadeorsaker, orsaksflerhet, potentiell orsaksflerhet, hypotetiska orsaker, övertagande orsaker, samverkande skadeorsaker och en mängd variationer och kombinationer av dessa uttryck, som — för att ytterligare komplicera saken — dessutom ofta ges olika innebörd av olika personer.s. 466

4.Moderna orsaksframställningar använder sig även av andra etiketter: multipel kausalitet, statistisk kausalitet eller probabilistisk kausalitet — uttryck som dessutom ibland delvis används som rubriker för vissa speciella normativa uppfattningar om hur orsaksbegreppet borde förstås.s. 466

5.Lägg därtill den ofta komplicerade begreppsbildningen som använts eller används för att formulera rättsliga instrument för att behandla de svårigheter som nyss räknats upp, eller, annorlunda uttryckt, kausalitetsmetoderna. Vissa av dessa är mer eller mindre vedertagna: begreppsparet nödvändiga och tillräckliga villkor (eller betingelser), stark och svag kausalitet, betingelseläran respektive den empiriska modellen (NESS-modellen), huvudorsaksläran och riskrealiseringsläran. Etc. Andra modeller är mer kontroversiella: probabilistisk kausalitet, proportionerligt ansvar, marknadsandelsansvar eller riskansvar.s. 466

6.Det finns således mängder med ”orsaker”. Faktum är att det finns få civilrättsliga grundbegrepp som omgärdas av en så spretig begreppsbildning som orsaksbegreppet. I ett sådant läge brukar juridiken ofta falla tillbaka på rättsvetenskapen. Så även här: det finns åtskilliga avgöranden som kan anföras som illustrationer på hur domstolarna försöker att få grepp om det hala orsaksbegreppet genom att ta spjärn i litteraturen. Problemet är dock att rättsvetenskapen understundom snarast bidrar till spretigheten och inte sällan underblåser, snarare än motverkar, de akademiska bidragen till den överlastade begreppsbildningen. Denna teoretiskt överlastade situation gör bedömningen av de svåra orsaksfrågor som inte alltför sällan uppstår vansklig. Artikelns syfte Denna uppsats syftar till att kortfattat försöka att ge vägledning för hur man kan kategorisera och lösa orsaksproblem. Syftet är praktiskt. Det är framför allt rättstillämpningens orsaksfråga som jag har i åtanke: hur kan en domstol approchera en orsaksbedömning som består i att käranden och svaranden — eller åklagaren respektive försvaret — framför olika orsaksförklaringar?s. 466

7.De synpunkter som nedan framförs har lika stor (eller liten) relevans för den kontraktuella som för den utomobligatoriska skadeståndsrätten. Även på andra rättsområden — straffrätten, europarätten — torde dessa synpunkter kunna ha relevans. Vidare så kan åtminstone det perspektiv som framförs avseende orsakskravets innebörd appliceras på andra orsaksbedömningar i skadeståndsrätten än dem som hänger samman med orsaksrekvisitet som en grundläggande ansvarsförutsättning.s. 467

8.Orsaksbedömningar kan även göras för att t.ex. undersöka om en skada skall betraktas som en ren förmögenhetsskada eller någon annan skada (jmf. härvid det tydliga orsaksrekvisitet i definitionen i skadeståndslagen 1 kap. 2 §.). Orsaksbedömningar görs vid påståenden om medvållande: har den skadelidande varit med om att orsaka skadan? Orsaksbedömningar aktualiseras därvid även vid påståenden om underlåten skadebegränsning och compensatio lucri cum damno (dvs. då det hävdas att avräkning bör göras från en ersättning med motiveringen att offret även haft ekonomiska fördelar till följd av den ansvarsgrundande händelsen). Därtill görs orsaksbedömningar för att utröna vilka effekter skadan haft, t.ex. i form av kostnader eller uteblivna intäkter. Alla dessa orsaksbedömningar använder sig av samma begrepp. Nedanstående hållpunkter har därför relevans även för dessa bedömningar.s. 467

9.I nästföljande avsnitt — ”Orsak” — behandlas orsakskravets innebörd, varvid de etablerade uttrycken ”nödvändig och tillräcklig betingelse”, liksom de läror som utgår från dessa uttryck (som ”betingelseläran”) diskuteras. I det därefter följande avsnittet — ”Förvirring” — behandlas olika kategoriseringar eller etiketteringar av orsaksproblem, varav vissa är potentiellt förledande. Därefter följer en utläggning kring bevisbördans innebörd i förhållande till orsakskravet. Slutligen kommer en sammanfattning som också inkluderar ett utkast till en checklista. Denna checklista skall tas för vad den är: en simplifiering av ett komplicerat spörsmål som därtill inte kan antas vara fullständig. Med dessa förbehåll kan dock listan förhoppningsvis fylla en praktisk funktion: det framstår nämligen som att det i tillämpningssituationer understundom kan behövas just en snitslad bana att följa i orsaksprövningen.s. 467