Stycket

41.I NJA 2006 s. 79 (I och II) bedömdes huruvida samlag med barn under 15 år var att bedöma enligt bestämmelsen om våldtäkt mot barn (6 kap. 4 § brottsbalken) eller sexuellt utnyttjande av barn (6 kap. 5 § brottsbalken). Relationen mellan bestämmelserna är sådan att våldtäkt mot barn skall bedömas som sexuellt utnyttjande av barn om brottet ”med hänsyn till omständigheterna vid brottet är att anses som mindre allvarligt”. I det första fallet (I) var fråga om samlag mellan en 25 år gammal man och en flicka som var 13 år och 10 månader. Gärningen bedömdes, bl.a. med hänsyn till att utredningen visade att samlaget hade varit ömsesidigt och präglats av ömsesidighet, som sexuellt utnyttjande av barn. Två justitieråd var skiljaktiga och menade bl.a. med hänsyn till att den tilltalade hade utsatt målsäganden för påtryckningar att gärningen var att bedöma som våldtäkt mot barn.s. 940