Jfr motreaktionen NJA 1993 s. 436.
Hänvisas från p. 2 (s. 845)
2.Även om lojalitetsplikten naturligtvis har effekter är det inte någon trollerilåda. Så länge som det handlar om avtal, kommer kraven på parterna att utgå från avtalet eller förhandlingssituationen. Som Arnholm uttryckte det beträffande förhållandena i norsk rätt för ett halvsekel sedan: ”Et viktig drag i våre tiders avtalerett er kravet til lojalitet mellom partene. Nå skal man ikke forestille seg at det her foreligger noe markert brudd med eldre tiders slappe moral. Det er ikke noen principiell nyorientering man stilles overfor, men en sterkere markering av kravet om at den ene skal ta rimelig hensyn til den annen.” När regler vars ursprung förklarats ligga i lojalitetsplikt blir starkt formaliserade, avlägsnar de sig samtidigt från sitt ursprung. Detta kan sägas vara fallet med reklamationsplikten, åtminstone fram till den nuvarande köplagens införande. Detta kan också hävdas beträffande den i praxis framvuxna preklusionsregeln om att den säljare som inleder realitetsförhandlingar med sin missnöjda köpare förlorar rätten att göra invändning om sen reklamation. När sådana rättsregler tagit form är risken att de stelnar och förlorar kontakten med ursprungstanken. En sådan vulgarisering kan drabba vilken rättsregel som helst.s. 845