Delikatessjävets innebörd kommenteras av J. Lind i SvJT 1999 s. 81 ff. Han upplyser bl.a. att han brukade hålla ”ett säkerhetsavstånd, ett delikatessjäv” bl.a. i samband med tvister som kunde beröra något skiljeförfarande. Han påpekar också att han ansåg ”det mindre lämpligt att delta i tvister där den advokatbyrå i vilken min yngre bror är delägare, på något sätt är inblandad.” — Jfr NJA 2007 s. 841 (obehörig skiljeman) som behandlas i närmast kommande avsnitt.
Hänvisas från p. 3 (s. 691)
1.Rätten till en rättvis rättegång enlig art. 6.1 i Europakonventionen innefattar rätt till en självständig och opartisk domstol. Kravet på opartiskhet inbegriper dels ett krav på subjektiv opartiskhet (domaren får inte agera partiskt i det enskilda fallet) dels ett krav på objektiv opartiskhet. Europadomstolens standard i det senare avseendet är strikt. Det måste föreligga ”sufficient guarantees to exclude any objectively justified or legitimate doubts as to the impartiality”. Domstolen har framhävt betydelsen av de intryck (”appearances”) som en utomstående bedömare får (”justice must not only be done, it must also be seen to be done”). Europadomstolens praxis sätter en minimistandard och rättegångsbalken får inte ges en tolkning som är mindre förmånlig för den enskilde än domstolens praxis, som är striktare än flera av rättegångsbalkens regler.s. 690
2.De jävsregler som avser domare är intagna i 4 kap. 13 § rättegångsbalken (RB). Bestämmelsens generalklausul, som kompletterar övriga diskvalifikationsgrunder i jävskatalogen, föreskriver att en domare är jävig ”om eljest särskild omständighet föreligger, som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i målet” (punkt 10). Det ligger i generalklausulens natur att bestämmelsen — trots sin lydelse — ger utrymme åt en samlad bedömning i vilken domstolen kan väga in alla omständigheter av betydelse i det enskilda fallet.s. 691
3.Vid sidan av i lag reglerat jäv finns s.k. delikatessjäv varmed avses omständigheter som inte utgör jäv enligt lagregleringen men likväl kan vara besvärande. En domare kan välja att avstå från att delta i handläggningen av ett mål trots att han eller hon inte anser sig vara jävig i formell mening.s. 691
4.Generalklausulen i rättegångsbalken, som kom till efter förebild från skiljemannalagen, har en motsvarighet i 8 § 2 st. lagen om skiljeförfarande som har i huvudsak samma innebörd som generalklausulen. Vad som sades om delikatessjäv gäller även för skiljemän.s. 691
5.The Bangalore Principles of Judicial Conduct får anses vara representativa för chefsdomares uppfattningar om domares opartiskhet m.m. Principerna, som fått FN:s sanktion, åtföljs av en detaljerad, år 2007 utgiven ”Commentary” som likaså utarbetats av ett mycket stort antal respekterade domare från hela världen. I fråga om bedömningen av en domares opartiskhet hänvisar kommentaren till den lokution i Gregory som citerades ovan. En stor mängd exempel lämnas på vad denna innebär. European charter on the statute for judges and Explanatory Memorandum (DAJ/DOC (98)), som antogs av europeiska domare i Europarådets hägn 1998, innehåller riktlinjer som har syftet att säkerställa domares kompetens, självständighet och opartiskhet. International Bar Association (IBA) Guidelines on Conflicts of Interest in International Arbitration har utarbetats av 19 experter från 14 länder (bl.a. Sverige). De är tämligen konkreta och åtföljs av en kommentar som är mycket detaljerad. Enligt IBA skall jävsbedömningen vara objektiv: ”the proper standard for a challenge is an ’objective’ appearance of bias.”s. 691