NJA 1989 s. 244; NJA 2007 s. 35; NJA 2008 s. 1158. Prop. 1988/98:76 s. 124; Jan Hellner, Speciell avtalsrätt II, Kontraktsrätt, Allmänna ämnen, 2006, s. 151; Christina Hultmark, Reklamation vid kontraktsbrott, 1996, s. 44, 61, 96 och 203; Jacob Sundberg, Fel i lejt gods, 1966, på många olika ställen. Principles, Definitions and Model Rules of European Private Law, Draft Common Frame of Reference (DCFR), Sellier, III. — 3:107.
Hänvisas från p. 9 (s. 150)
9.Vid rådgivning är det vanligtvis endast skadestånd och prisavdrag som kommer ifråga som påföljder. Det är alltså i praktiken fråga om påföljder som inte är ingripande och om påföljder som inte möjliggör spekulation på motpartens risk. Därför saknas anledning att uppställa sträng reklamationsplikt. 4.3 Partsställningen Den omständigheten att den avtalsbrytande parten har överlägsen ställning i form av kunskap och ekonomisk styrka, leder till att reklamationsplikten är lindrigare än om det varit fråga om jämbördiga parter.s. 150