Prop. 1989/90:77 s. 45; Prop. 2002/03:133 s. 34 f.; Christina Hultmark, Reklamation vid kontraktsbrott, 1996, s. 27 ff. och 71. NJA 2007 s. 35.
Hänvisas från p. 12 (s. 147)
12.Frågan är hur tungt vägande detta argument om personalomsättning är. I moderna tider omsätts personal mer än förr. Samtidigt har varumärkets betydelse stärkts. Klienter vänder sig numera i allt högre grad till advokatbyrån/revisionsbyrån och inte till den individuella medarbetaren. Dessutom ligger personalomsättning närmare advokatens/revisorns kontrollsfär än klientens. 3.6 Bevissäkringsbehovet Regler om snabb reklamıation gör att tvister snabbt kommer upp till ytan när det fortfarande finns färsk bevisning om vad som har hänt. I samband med rådgivning från advokat/revisor är inte bevissäkringsbehovet särskilt stort. Advokater och revisorer har omfattande krav på sig att dokumentera och arkivera hur rådgivningen gick till. Muntlig bevisning spelar sällan en avgörande roll. Framför allt är det i första hand klienten som drabbas av att bevisning inte kan säkras, eftersom klienten har bevisbördan för att det förelegat vårdslöshet och för skadans omfattning. 3.7 Skadebegränsningsintresset När det typiskt sett föreligger risk för att skador på grund av avtalsbrott ökar om den avtalsbrytande parten inte får kännedom om avtalsbrottet, är reklamationsplikten strängare än i de fall då skadeverkningarna av avtalsbrottet är oberoende av när reklamation framförs. Högsta domstolen påpekar i NJA 2008 s. 1158 betydelsen av om en lång reklamationsfrist påtagligt försvårar den avtalsbrytande partens situation.s. 147