Se NJA 2003 s. 37. Av NJA 1996 s. 624 följer att återvinningen kan begränsas till den del av rättshandlingen som varit till nackdel. Här var dock inte fråga om någon ekonomisk nackdel för konkursgäldenären, utan nackdelen avsåg fördelningen mellan borgenärerna.
Hänvisas från p. 1 (s. 650)
1.Övergår vi till den andra situationen, där konkursgäldenären köpt egendom till överpris, är min erfarenhet att konkursförvaltare inte påkallar återvinning om en värdestegring inträffat. Teoretiskt hade det varit möjligt att konkursboet skulle kunna erhålla kompensation för ett erlagt överpris genom jämkning av det värde konkursboet har att återlämna vid återgången. Konkursboet skulle få behålla egendomen och konkursboets återbäringsskyldighet skulle jämkas till en ersättningsskyldighet för det verkliga värdet vid överlåtelsen och återvinningssvaranden skulle ha att återbetala köpeskillingen. Jämkningsinstitutet är dock endast öppet för återvinningssvaranden eller tredje man, inte för konkursboet. Lagtextens utformning tyder på att analogislut inte är möjligt. Motsvarande resultat till en jämkning av ersättningsskyldigheten uppnås om värdetidpunkten för ersättningsskyldighet flyttas tillbaka i tiden till tidpunkten för rättshandlingens genomförande. Konkursboet skulle då som kompensation för att få behålla egendomen ha att utge ersättning till återvinningssvaranden som fastställs till egendomens värde vid överlåtelsen. HD har tidigarelagt värdetidpunkten i fall då återvinningssvaranden själv agerat så att egendomen minskat i värde.Ett skäl för valet av nämnda värdetidpunkt är att lösningen är förenlig med återvinningens syfte på så sätt att den återupprättar situationen som den skulle ha varit om inte nackdel förevarit i överlåtelsen. Valet av värdetidpunkt är också förenligt med principen att en skada skall bedömas vid tidpunkten då den inträffat.s. 650