Regeringsrättens avgöranden RÅ 2003 ref. 18 (I–III) samt beslut 2003-07-22 i mål nr 3963-2003. Se härom Warnling-Nerep, Hemlig eller offentlig forskning om s.k. bokstavsbarn? Om talerätt i ärende om utlämnande av allmän handling, JT 2003/04 s. 133–144, samt Ragnemalm, ”Synnerliga skäl” för resning? FT 2006, s. 91–104.
Hänvisas från p. 8 (s. 572)
8.Kammarrätten i Göteborg menade emellertid att båda sökande hade ”ett berättigat intresse” av att få del av det aktuella materialet, samt att de kunde förutsättas vara väl förtrogna med hantering av sekretesskyddade uppgifter, varför det ansågs stå klart att ett utlämnande — förenat med förbehåll enligt SekrL 14:9 avseende bland annat fortsatt sekretess — inte skulle medföra risk för skada eller men. Nya rättsprocesser vidtog, rörande såväl förbehållens utformning som frågan om resning i Kammarrättens domar om utlämnande. Vare sig Göteborgs universitet, forskarna eller de enskilda vars privatliv sekretessen skulle skydda, ansågs emellertid av Regeringsrätten vara behöriga att föra talan om resning. Forskarna vägrade fortfarande att efterkomma Kammarrättens lagakraftvunna domar och valde slutligen att förstöra hela det värdefulla forskningsmaterialet. Deras agerande hade då redan kritiserats av JO och ledde även till straffansvar för tjänstefel för den ledande forskaren. Denne vände sig till Europadomstolen i Strasbourg, där frågan om kränkning av hans mänskliga rättigheter för närvarande är föremål för prövning.s. 572