Dess betydelse i svensk rättspraxis framgår t.ex. av NJA 1991 s. 512 I och II och NJA 1992 s. 532.
Hänvisas från p. 3 (s. 371)
3.Handläggningen kommer i stor del att bygga på avtalet mellan parterna, de faktiska omständigheter som parterna anger som ramen för processen, och skriftlig bevisning och föremål, som bedöms vara motiverad av omständigheterna. Vittnesattester blir ett viktigt sätt att stödja erkännandet på, och här bör man beakta den rättspraxis som Europadomstolen utvecklat rörande rätten till en rättvis rättegång enligt konventionens artikel 6. Även om en sådan utsaga inte bör ensam läggas till grund för ett avgörande i en huvudförhandling betyder det inte att en attest inte kan användas för att styrka omständigheter som omger den åtalade gärningen, dvs. ligger delvis vid sidan av centrum för avtalet. Bevisvärdet bör då kunna vara högt utan att utmana de gränser som stakats ut av Europadomstolen. Kärnrekvisiten däremot bör utöver attester även bero av erkännandet och övrig bevisning, som t.ex. utskrifter från telefonavlyssning, s.k. buggning, utlåtanden från SKL, m.m och artikel 6 bör då inte medföra några problem.s. 371