Stycket

31.Frågan är då om ett barn alltid måste förstå de bakomliggande implikationerna och kunna framställa i sammanhanget relevanta legala krav, för att dess vilja skall beaktas? Detta skulle i så fall ställa stora krav både på barnet och på utredarens skyldighet att upplysa barnet om konsekvenserna av ett visst uttalande — eller snarare kanske konsekvenserna av att ett uttalande brister i stringens och tydlighet. 5.4.3.5 En förändrad syn på gemensam vårdnad Även om en viss skillnad i utgångspunkter föreligger efter den lagändring som trädde i kraft den 1 juli 2006 och som innebär att samarbetsförmåga mellan föräldrarna är ett krav för gemensam vårdnad, förändrar inte detta hur bedömningen skall gå till, vilket HD adresserar i nedanstående dom. I NJA 2007 s. 382 handlade tvisten om ett treårigt barn, där föräldrarnas tvist gällde såväl vårdnaden och boendet, som umgänget med barnet. HD fann att gemensam vårdnad inte kunde vara bäst för barnet, p.g.a. av omfattningen av parternas samarbetsproblem. Mamman tillerkändes därför vårdnaden ensam (fadern hade ej yrkat ensam vårdnad) och pappan tillerkändes umgänge på visst sätt.s. 1027