Rättsfall

NJA 2007 s. 382

Citera

NJA 2007 s. 382

BibTeX

@misc{nja-2007-s-382,
  author       = {{Högsta domstolen}},
  title        = {{NJA 2007 s. 382}},
  year         = {2007},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

5 hänvisningar i 5 artiklar · 5 stycken/fotnoter

Gemensam vårdnad för alla föräldrar — Barnets bästa eller social ingenjörskonst?1 hänvisning

Anna Singer · SvJT 2014 s. 348–356 · 1 ställe

Prop. 1997/98:7 s. 49. Se också prop. 1990/91:8 s. 31. Även senare återkommer samma uttalanden, se prop. 2005/06:99 s. 50. 1 3 Prop. 1997/98:7 s. 49. 14 NJA 1999 s. 451 och NJA 2000 s. 345. Se också prop. 2005/06:99 s. 49. Ang. presumtionen för gemensam vårdnad, Singer, A., Samarbetsförmåga och gemensam vårdnad. Juridisk Tidskrift 2007–08 nr 1, s. 148–155, s. 151. 15 Prop. 2005/06:99 s. 51. 16 Se prop. 1975/76:170 s. 143. Samma resonemang återfinns i prop. 1990/91:8 s. 32 och i prop. 1997/98:7 s. 51. 17 Prop. 1975/76:170 s. 141 ff. 18 Se t.ex. SOU 2005:43 Barnets bästa, föräldrars ansvar s. 265 ff. Se också BRIS, Lyssna på mig. Barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikter, 2013. Fin ns tillgänglig på http://www.bris.se/upload/Articles/BRIS_Lyssnapamig.pdf. (2013-12-03) 19 Se t.ex. Gähler, M. & Garriga, A., Has the Association between Parental Divorce and Young Adults’ Psychological Problems Changed over Time? Evidence from Sweden, 1968–2000”. Journal of Family Issues 2013, 34:6, s. 784–808 och där angivna källor. 20 Prop. 1981/82:168 s. 46–50; prop. 1990/91:8 s. 27 ff. 21 Prop. 2005/06:99 s. 62 ff. 22 Domstolsverket, Domstolsstatistik 2012, tabell 1.4. 23 Statistiska centralbyrån (SCB), Barn, föräldrar och separationer. Utvecklingen under 2000-talet. Demografiska rapporter 2013:1 s. 11 ff. 24 Domstolsverket, Domstolsstatistik 2008, tabell 1.5 Talan om vårdnad av barn m.m. som anger 2 628 mål och motsvarande uppgifter i Domstolsstatistik 2012 tabell 1.4 som anger 5 109 mål om vårdnad av barn m.m. 25 Socialstyrelsen, Familjerätt 2012 s. 17. 2 6 Socialstyrelsen, Familjerätt 2012 s. 17. 27 Söderberg, H., Vårdnadstvister i praktiken: En studie av tingsrätternas rättstilllämpning efter 2006 års reform av vårdnadsreglerna. Examensuppsats 2013. Finns tillgänglig på http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=2&pid=diva2:641440. 28 Se NJA 2007 s. 382 där föräldrarnas långdragna konflikt i domstol ansågs spegla sådana samarbetssvårigheter mellan dem att gemensam vårdnad inte var till barnets bästa. 29 I Danmark har det skett en 60 procent ökning av antalet fall i Statsförvaltningen efter år 2007. Familiestyrelsen, Evaluering af forældreansvarsloven, København: Familiestyrelsen 2011, s. 10. I Norge ökade antalet vårdnadstvister i domstol med 50 procent under åren 2001–2006, T. Sverdrup, ‘Equal parenthood: Recent reforms in child custody cases’ in B. Atkin (ed.) The International Survey of Family Law 2011 Edition, Bristol: Jordan Publishing 2011, s. 311. 3 0 SOU 2005:43 s. 278 ff.; prop. 2007/08:139 En modernare rättegång — några ytterligare frågor s. 21 ff. 31 Se NJA 2009 s. 798 I–III. 32 Se t.ex. Rejmer, A., Vårdnadstvister. En rättssociologisk studie av tingsrätts funktion vid handläggning av vårdnadskonflikter med utgångspunkt från barnets bästa. Lund Studies in Sociology of Law. Ak. Avh. 2003. 33 Rejmer, A., Vårdnadstvister s. 72 ff. 34 Rooth, K., Delrapport BIFF 3 — Barn i Föräldrars Fokus, Södertälje kommun. Finns tillgänglig på http://www.sodertalje.se/mainupload/dokument/Kommunprocent20o%20demokrati/Politik%20och%20p%C3%A5verkan/N%C3%A4mnder/Social/Sammantr%C3%A4deshandlingar/2011/2011-10-25/BIFF.pdf. 3 5 Rejmer, A., Vårdnadstvister. Psykisk Hälsa nr 2013-2. 3 6 Förslag på sådana har framförts i olika sammanhang. Se t.ex. Singer, A. & Rejmer, A., Vårdnadstvister och barnets bästa. Alternativa modeller för konfliktlösning på familjerättens område. Retfærd 2003, s. 63–72; SOU 2011:51 Fortsatt föräldrar — om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull s. 547 ff.fotnot 12 · s. 350

Föräldraansvar i välfärdsrätten - om vårdnad, vårdnadstvister och barnskydd1 hänvisning

Johanna Schiratzki · 2013, s. 1–262 · 1 ställe

Överenskommelser, samarbete och samtycke I detta avgörande var fråga om en kombination av risk och samarbetsproblem. I det andra avgörandet, NJA 2007 s. 382 rörande gemensam vårdnad mot en förälders vilja, gjordes inte gällande att risk förelåg. HD fann mot bakgrund av att rättsliga processer förts sedan barnet var nyfött, att stäm ningsansökningar inkommit kort tid efter att föräldrarna nått genom dom fastställda överenskommelser samt att föräldrarna saknade en samsyn i frå gor om bl.a. uttag av föräldraledighet, att föräldrarnas samarbetssvårigheter var så omfattande att gemensam vårdnad inte var förenlig med barnets bästa. Mamman som alltsedan barnets födelse var boförälder fick ensam vårdnad. I domskälen konstaterar HD bl.a. att: Ofta rör mål såväl vårdnad och barns boende som umgänge. Om föräldrarna kan komma överens om gemensam vårdnad kan målet istället omfatta hur barnets boende ska regleras. Nås en överenskommelse om ensam vårdnad kan prövningen i målet istället avse umgänge. Om en överenskommelse inte nås utan rätten har att ta ställning till vårdnadsyrkandena prövas även boende- och umgängesyrkanden. En viktig aspekt av prövningen är sam arbetsförmåga och förutsättningar för ett inkluderande föräldraskap.Överenskommelser, samarbete och samtycke · p. 94 · s. 143

Barn- och föräldrarätt1 hänvisning

Åke Saldeen · 2013, s. 1–378 · 1 ställe

lämplig är NJA 2000 s. 345 Även i NJA 2007 s. 382 — och i vilket fall HD tillämpade regeln i 6 kap. 5 § i 2006 års lydelse - ansågs föräldrarnas samarbetsproblem vara av sådan omfattning att gemensam vårdnad inte kunde anses vara bäst för barnet.112 Barnets föräldrar, som inte varit gifta eller samboende med varandra, hade gemensam vårdnad om barnet, en vid HD:s avgörande ca 3-årig dotter. Fadern yrkade i TR att rätten.3.4 Något om rättspraxis i vårdnadsmål · p. 25 · s. 222

Barnets bästa och vilja i domstol1 hänvisning

Eva Ryrstedt · SvJT 2009 s. 1013–1037 · 1 ställe

Frågan är då om ett barn alltid måste förstå de bakomliggande implikationerna och kunna framställa i sammanhanget relevanta legala krav, för att dess vilja skall beaktas? Detta skulle i så fall ställa stora krav både på barnet och på utredarens skyldighet att upplysa barnet om konsekvenserna av ett visst uttalande — eller snarare kanske konsekvenserna av att ett uttalande brister i stringens och tydlighet. 5.4.3.5 En förändrad syn på gemensam vårdnad Även om en viss skillnad i utgångspunkter föreligger efter den lagändring som trädde i kraft den 1 juli 2006 och som innebär att samarbetsförmåga mellan föräldrarna är ett krav för gemensam vårdnad, förändrar inte detta hur bedömningen skall gå till, vilket HD adresserar i nedanstående dom. I NJA 2007 s. 382 handlade tvisten om ett treårigt barn, där föräldrarnas tvist gällde såväl vårdnaden och boendet, som umgänget med barnet. HD fann att gemensam vårdnad inte kunde vara bäst för barnet, p.g.a. av omfattningen av parternas samarbetsproblem. Mamman tillerkändes därför vårdnaden ensam (fadern hade ej yrkat ensam vårdnad) och pappan tillerkändes umgänge på visst sätt.Domstolsavgöranden · p. 31 · s. 1027

Samarbetssamtal — leder de till en ”sann” överenskommelse för barnets bästa, eller bara en förhandlingslösning?1 hänvisning

Eva Ryrstedt · SvJT 2009 s. 821–841 · 1 ställe

Se prop. 2005/06:99 s. 49 ff. Se också NJA 2007 s. 382.fotnot 23 · s. 827