Stycket

15.De principer som normalt tillämpas vid beaktandet av den tilltalades ungdom finns beskrivna på flera ställen i litteraturen. Här kan hänvisas till Jareborg-Zila, Straffrättens påföljdslära, första upplagan, s.153 och Sterzel, Studier rörande påföljdspraxis m.m., tredje upplagan, s. 67.). HD har också i NJA 2000 s. 314 slagit fast att den tidigare nämnda straffvärdegränsen fängelse ett år ska påverkas av den reduktion av ett tänkt fängelsestraff som ska göras med stöd av föreskriften i 29 kap. 7 § BrB. Man ska helt enkelt, när den tilltalade är under 21 år, först reducera en tänkt straffmätning med hänsyn till den tilltalades ungdom och först därefter bedöma om det straff som sålunda bör följa är fängelse i ett år eller mera. Endast om så är fallet föreligger med hänsyn till straffvärdet de särskilda eller synnerliga skäl för fängelse som anges i 30 kap. 5 § BrB. I det nu aktuella rättsfallet bekräftar HD att det är denna princip som ska tillämpas. Det finns inte någon anledning att anmäla avvikande åsikt. Tvärtom är principen högst rimlig och modellen för beslutsfattandet är tydlig och klar.s. 768