När det gäller NJA 2005 s. 33 hänvisar jag till Joakim Nergelius, ”HD gör både rätt och fel om lagprövning” i JT 2004/05, s. 857–861, Regner 2006, Bull 2008, SOU 2007:85 s. 36–39, se även s. 43–45. När det gäller NJA 2008 s. 805 hänvisar jag till Inger Österdahl, ”Åke Green och missaktande men inte hatiskt tal”, s. 213–226, Hans Ytterberg, ”Har HD gett grönt ljus för hets mot homosexuella som grupp”, s. 227–239, jämte Hans Danelius kommentar till dessa artiklar, s. 240–242, allt i SvJT 2006, Thomas Bull, ”På yttrandefrihetens yttersta gren”, s. 514–535, och Carl Lebeck, ”Konventionskonformitet som rättsligt giltighetskrav? Några konstitutionella aspekter på Pastor Green-domen”, s. 661–666, båda i JT 2005/06, samt SOU 2007:85 s. 42–43.
Hänvisas från p. 2 (s. 646)
1.Lagprövningen har — återigen — blivit en het fråga i svensk juridisk debatt. Under år 2007 lade Grundlagsutredningen fram en expertrapport om ”Olika former av normkontroll”, och Svensk Juristtidnings nionde häfte förra året hade rubriken ”Lagprövning och andra frågor om normkontroll”. Häftet innehåller elva artiklar av tolv författare. I artiklar av Göran Regner, Rune Lavin, Joakim Nergelius och Thomas Bull finns ytterligare nya bidrag till frågans belysning.s. 645
2.Med denna rikedom på litteratur borde allt som går att säga i ämnet vara sagt. Ändå finns det några viktiga perspektiv som har förbisetts och som bör lyftas fram. I denna artikel analyserar jag två prejudikat, båda från Högsta domstolen, båda från år 2005, och båda det första i var sin prejudikatserie. Jag kommer inte att analysera de materiella rättsliga bedömningarna i fallen utan hur Högsta domstolen har resonerat och förhållit sig till rättskällorna. Det är inte min avsikt att försöka uttolka hur Högsta domstolens ledamöter faktiskt tänkte utan att analysera hur det som framgår av domskälen bäst bör uppfattas. Genom artikeln vill jag framhäva att rättsordningen under de senaste decennierna har förändrats i grunden men att vårt sätt att uppfatta och förhålla oss till rättsordningen inte alltid har följt med. Artikeln skall bidra till besvarandet av Olle Abrahamssons fråga Handlar normprövningsdebatten om rätt saker? och visa att rättsutvecklingen har sprängt de teoretiska ramar inom vilka mycket av den svenska debatten fortfarande förs.s. 646