Stycket

33.I ljuset av övriga här diskuterade fall är dock denna tolkning inte lika självklar. Som nedan kommer att framgå tror jag att det finns ett tredje sätt att förklara NJA 1948 s. 752, och att detta sätt också passar väl ihop med redan kända principer i svensk obligations- och sakrätt. Om jag skulle ha rätt i min mening, skulle det betyda att man inte behöver postulera något avtal ens i förevarande fall. Man skulle ändå kunna ge fallet en rimlig förklaring. Om man inte behöver postulera något avtal skulle man i så fall kunna undvika tekniskt komplicerade frågor som till exempel hur — och vilka — avtalsvillkor skall kunna inkorporeras i ett avtalsförhållande likt det mellan käranden och svaranden i NJA 1948 s. 752. 3.5 NJA 1995 s. 274 (Tom Crown) — utomobligatoriskt ansvar, men på vilken grund? Intrycket av att omhändertagande inte utgör något avtalsgrundande rättsfaktum förstärks av det sista rättsfallet som här skall diskuteras, nämligen NJA 1995 s. 274. I fallet hade en häst skickats från Axevalla till Arvika för att delta i en tävling. Hästen inhystes av tävlingsarrangören i ett stall som tillhandahölls av ett oberoende bolag. Detta stall var bristfälligt konstruerat, vilket ledde till att hästen kunde fastna med huvudet i en springa mellan en av stallets väggar och taket och kvävas till döds.s. 80