Reservationen i princip görs därför att Högsta domstolen i NJA 2000 s. 521 har uppställt en presumtion enligt vilken personskada i vissa fall presumeras föreligga trots att det inte finns någon utredning om skada. Se nedan i avsnitt 7.2.
Hänvisas från p. 1 (s. 534)
1.I 2002 års lagändring diskuteras vad som avses med personskada. I propositionen uttalas. ”Till personskada räknas såväl kroppsliga som psykiska defekttillstånd. Psykiska besvär kan bestå i chockverkan av en viss händelse men också i efterföljande traumatiska neuroser. För att psykiska besvär skall anses som personskada krävs att en medicinskt påvisbar effekt föreligger. Det är alltså inte tillräckligt med sådana allmänna känsloyttringar som är en normal följd av en skadeståndsgrundande handling, såsom den naturliga vrede, rädsla, oro eller sorg som vanligen upplevs i samband med en skadegörande handling.” Det krävs således inte att några fysiska skador kan påvisas för att psykiska besvär skall kunna klassificeras som personskada. Däremot måste de psykiska besvären i princip vara medicinskt påvisbara. Om en chockskada kvalificeras som personskada, skall beräkningen av skadeståndet ske i enlighet med 5 kap. 1 § skadeståndslagen. Chockskadan kan ge upphov till såväl ekonomisk som ideell skada. Ersättningsgilla poster vid personskada är 1) sjukvårdskostnad och andra kostnader för den skadelidande, inbegripet skälig kompensation till den som står den skadelidande särskilt nära, 2) inkomstförlust, 3) fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur (sveda och värk) eller av bestående art (lyte eller annat stadigvarande men) samt särskilda olägenheter till följd av skadan. De första två posterna avser ekonomisk skada medan den tredje posten främst avser ideell skada. Utmärkande för ideell skada är att den inte låter sig mätas i pengar på samma sätt som ekonomisk skada. Ersättning för sveda och värk samt lyte och men bestäms i regel schablonmässigt enligt tabeller som fastställs av Trafikskadenämnden.s. 534
2.Det är uppenbart att det många gånger kan vara svårt att avgöra vad som är att anse som personskada och sådana allmänna känsloyttringar som inte når upp till den nivån.s. 534
3.Den som har drabbats av en chockskada torde inte vara berättigad till ersättning för kränkning. Förklaringen är att en kränkningsgrundande handling riktar sig mot den initialt skadade och inte den chockskadade.s. 534
4.När skadan utgörs av psykiskt lidande kommer frågor om bevisbörda och beviskrav ofta i förgrunden. Dessa frågor återkommer jag till nedan.s. 535