Stycket

4.I återvinningsmålet hade [S] möjlighet att få sina invändningar mot bolagets yrkanden om avhysning prövade i allt väsentligt på samma sätt som om kronofogdemyndigheten på begäran av bolaget hade hänskjutit saken till domstolen. Om hon fört processen i TR:n på ett riktigt sätt hade hon också haft rätt att föra talan mot domstolens dom. Hon uteblev emellertid från huvudförhandlingen i TR:n utan laga förfall och har då inte rätt till en ny återvinning. Denna följd av att kronofogdemyndighetens avgörande av lagstiftaren behandlas som en tredskodom kan inte ge henne rätt att med åberopande av kronofogdemyndighetens felaktiga handläggning få TR:ns tredskodom undanröjd (jfr NJA 1988 s. 649). Överklagandet skall därför lämnas utan bifall.” 3. En minoritet bestående av två justitieråd var av en annan uppfattning. De anförde följande: ”Eftersom kronofogdemyndigheten inte bort meddela utslag i handräckningsmålet, skulle frågan om [S] skyldighet att avflytta från lägenheten rätteligen inte ha anhängiggjorts i TR:n genom ansökan om återvinning av henne utan, om bolaget så önskade, genom begäran av bolaget om målets överlämnande till TR:n. Därmed skulle inte i målet vid TR:n ha funnits ett tidigare avgörande som skulle anses som tredskodom.s. 407