Här kan nämnas NJA 1990 s. 705, där JustR Nilsson behandlar just compensatio lucri cum damno i ett särskilt yttrande. Det kan noteras att vissa typer av nytta generellt tycks falla utanför principens område, så har till exempel skattefördelar tidigare bedömts, se NJA 1961 s. 215 och 1954 s. 227. Nuvarande lagstiftning gör denna fråga delvis överspelad, se Håkan Andersson, Skyddsändamål och adekvans, Uppsala 1993, s. 459 och Marcus Radetzki, Skadeberäkning vid sakskada, Stockholm 2004, s. 181, n. 565.
Hänvisas från p. 8 (s. 484)
8.Principen compensatio lucri cum damno, som har kodifierats i expropriationsrätten, har ett oklart tillämpningsområde inom den allmänna skadeståndsrätten. Att principen kan användas för att sätta ned ett skadestånd framstår som klart. Lika klart är att principen inte alltid används av domstolarna ens när det är ganska tydligt att den skadelidande även haft en fördel av sin skada. I vart fall anses principen enbart kunna tillämpas när nyttan är av rent ekonomisk karaktär. En annan inskränkning av principen är att åtgärden som påstås ha inneburit nytta måste stå i samband med det ursprungliga skadevållandet. Häri ligger alltså ett krav på kausalitet.s. 484