Detta är naturligtvis min egen slutsats. Jag har belyst den genom analys av rättsfallen NJA 1977 s. 424, NJA 1988 s. 376, NJA 1999 s. 385 och NJA 2003 s. 619, se Norell, a.a. s. 86 ff.
Hänvisas från p. 3 (s. 310)
1.Jag ska inte göra något försök att ge ett svar på frågan om skälig eller ”objektiv” ersättning eller, med andra ord, om ett ”positivistiskt” eller ”hermeneutiskt” ersättningssystem är att föredra. Varje system har nog sin fel och förtjänster, oavsett om ersättningen bestäms utifrån en generalklausul eller med hjälp av detaljregler. Några, grovt tillyxade, kännetecken för de båda systemen kan vara följande.s. 309
2.Ett positivistiskt ersättningssystem, där t.ex. marknadsvärdeprincipen — med eller utan procentpåslag — slås fast, är naturligt nog inte lika flexibelt som ett system som exempelvis uttalar att skälig ersättning ska utgå eller att skadan ska ersättas. Detaljstyrning kan öka risken för rättsförluster om tillämparen bokstavstolkar regelverket. Som exempel på detta kan tas, den snäva, synen på ekonomisk skada i expropriationslagstiftningen, dvs. att marknadsvärdeprincipen, som vi sett, knappast ger utrymme för att ersätta historiska kostnader, såvida inte tillämpningen ändå skulle gå åt det hållet genom en rättslig tolkning av marknadsvärdebegreppet. En generalklausul borde dock vara mer flexibel i det avseendet.s. 310
3.Å andra sidan är det hermeneutiska systemet inte lika förutsebart — i den meningen att målet med värderingen inte anges i lagtexten. På gott och ont ger det större utrymme för tolkningar och överlämnar åt tillämpningen att lägga fast principerna. Influensregeln i 4 kap. 2 § ExL framstår som ett instruktivt exempel på detta; praxis har förändrats över tiden och fortfarande är denna skälighetsregel inte klarlagd i alla delar. Samtidigt kan man ju, om man så vill, säga att detta förhållande kan ses som resultat av att det rättsliga systemet inte är — eller bör vara — stabilt i en ständigt föränderlig omvärld.s. 310
4.Ett regelverk behöver naturligtvis inte vara antingen ett renodlat detalj- eller skälighetssystem. Dagens gällande ersättningslagstiftning är ju egentligen en blandning av båda slagen. Här har bara antytts vilka principiella för- och nackdelar som kan vara förknippade med respektive system.s. 310
5.Så svaret på den inledande frågan är kanhända: skälig och (ej) objektiv ersättning…s. 310