Stycket

17.Att brottsligheten är av sådan art att skäl talar för fängelse skall alltså — i motsats till vad som enligt lagtexten i 32 kap. 1 § andra stycket brottsbalken gäller för användandet av ungdomsvård — inte utgöra något hinder mot tillämpningen av ungdomstjänst, utan bedömningen av om ungdomstjänst är en möjlig påföljd skall grunda sig enbart på brottslighetens straffvärde och tidigare brottslighet. Skälet till att hänsyn inte skall tas till brottslighetens art är att man med den nya påföljden avser att uppnå det delmål med reformen som innebär att de korta frihetsberövandena skall minskas. Således framhålls i motiven att det bör finnas ett förhållandevis stort utrymme för domstolen att välja ungdomstjänst som påföljd när det är frågan om ett brott vars art är sådan att det annars finns anledning till ett kort frihetsberövande (prop. s. 76). Genom en hänvisning i motiven (prop. s. 132) till rättsfallet NJA 2001 s. 913 lyfts mened som brottstyp fram särskilt i detta sammanhang.s. 194