Jfr NJA 2005 s. 690.
Hänvisas från p. 9 (s. 836)
9.(a) Som redan framgått är det min uppfattning att bokens akribi väsentligen har förbättrats, inte minst genom författarens inledningskapitel och redogörelse för lagtext och viktiga förarbetsuttalanden. Även om det av hela framställningen framgår att författaren är mycket väl förtrogen med den dolda strukturen bakom reglerna om påföljdsbestämning, finns ingen övergripande redogörelse för i vilken ordning som påföljdsbestämningen skall göras. Detta är kanske naturligt med hänsyn till dels att boken inte är en lärobok i straffrätt utan en praktisk handbok, dels att framställningar över påföljdsbestämningens struktur tar stort utrymme i anspråk. En schematisk skiss över den dolda beslutsstrukturen av det slag som finns i vissa läroböcker hade emellertid kunnat utgöra en värdefull introduktion. En sådan skiss har, inte minst, den fördelen att den påvisar när frågor om t.ex. samhällstjänst och andra särskilda skäl mot fängelse kan komma att aktualiseras vid påföljdsvalet.s. 836