”Straffmätningsvärde” och påföljdsval1 hänvisning
Rättsfall
NJA 2005 s. 690
RättskälldiskussionÖppna i bibliografi
Citera
NJA 2005 s. 690
BibTeX
@misc{nja-2005-s-690,
author = {{Högsta domstolen}},
title = {{NJA 2005 s. 690}},
year = {2005},
howpublished = {Rättsfall}
}Dom
Hämtar dom…
Omtalad i rättsvetenskapen
9 hänvisningar i 5 artiklar · 9 stycken/fotnoter
Påföljdssystemet — en legal infrastruktur2 hänvisningar
- Se t.ex. NJA 2005 s. 690
- ning och påföljdsval m.m.) Prop. 1997/98:96 om vissa reformer av påföljdssystemet. Prop. 2009/10:147 Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. BRÅ. Rapport 1977:7 Nytt straffsystem. Idéer och förslag. BRÅ. Rapport 1980:2 Påföljdsval, straffmätning och straffvärde. Dir. 2009:60 En översyn av påföljdssystemet Rättsfall NJA 1989 s. 870 NJA 1990 s. 84 I och II NJA 2000 s. 314 NJA 2005 s. 690 NJA 2006 s. 339 NJA 2008 s. 359 Övrig litteratur Asp, Petter En modernare påföljdsreglering? SvJT 2010
Svensk rättspraxis4 hänvisningar
- Någon skulle kanske vilja säga att HD genom sitt avgörande i målet har öppnat för en vidgad användning av samhällstjänst genom att lägga på samhällstjänst också i ett fall där det borde ha kunnat räckt med en ren skyddstillsyn. Med hänsyn till att HD tydligt uttalar dels att det föreligger en presumtion för fängelse med hänsyn till straffvärdet, dels att skyddstillsyn i kombination med böter inte framstår som tillräckligt ingripande för att undvika ett fängelsestraff får anses att huvudregeln ändå kvarstår: samhällstjänst skall adderas till en villkorlig dom eller skyddstillsyn endast i fall där det i grunden finns skäl för fängelse. (Se vidare strax nedan angående NJA 2005 s. 690.)
- I NJA 2007 s. 624 bestämdes påföljden för en person som vid 18 års ålder begått mened till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst. Det får antas att HD därmed menat att det i och för sig förelegat särskilda skäl för fängelse (jfr den diskussion som förs nedan i anslutning till NJA 2005 s. 690).
- Synnerliga skäl att döma en person som vid 17 års ålder gjort sig skyldig till grov misshandel och stöld till fängelse ansågs i NJA 2005 s. 690 inte föreligga. Den grova misshandeln ansågs straffvärdemässigt ligga någonstans kring minimistraffet för brottet varför straffvärdet inte i sig kunde anses utgöra synnerliga skäl (för detta fordras ju som tumregel att straffvärdet är så högt att det efter avdragen ungdomsreduktion uppgår till ett års fängelse) och inte heller brottslighetens art ansågs utgöra ett tillräckligt starkt skäl för att bestämma påföljden till fängelse. Synnerliga skäl för fängelse förelåg alltså inte. Så långt är allt väl. Avgörandet är emellertid besvärande såtillvida att HD efter att ha dragit denna slutsats ändå förenar den villkorliga domen med samhällstjänst (vilket får sägas stå i strid bl.a. vad som uttalats i förarbetena till undvikande av s.k. net-widening). Fallet har i just detta senare perspektiv kommenterats av Martin Borgeke i JT 2005–06 s. 630 ff. I sammanhanget kan emellertid också hänvisas till Johan Munck i JT 2008–09 på s. 178 som pekar på att bedömningen av huruvida samhällstjänst bör användas i tillägg till en icke frihetsberövande påföljd kanske inte fullt ut kan göras enligt det hypotetiska resonemang som modellen förutsätter. Med det synsätt som Munck förordar blir samhällstjänst ett slags mellansteg i en skala som löper mellan icke frihetsberövande påföljder och fängelse där samhällstjänsten åtminstone i någon utsträckning används i fall där domstolarna också tidigare ”låt vara med tvekan, avstod från att döma till fängelse”.