Stycket

14.Det andra undantaget aktualiserades i det s.k. Norra Lagnö-fallet (NJA 1989 s. 431). Fallet handlade om några sjötomter/bostadsfastigheter i Stockholms skärgård, som hade blivit avskurna från stranden genom landhöjningen. En första process avsåg fastighetsbestämning för att avgöra var gränsen egentligen låg. Den slutade med att vissa av de berörda fastigheterna egentligen bara bestod av ca hälften av den mark som deras ägare trodde sig äga. Fastighetsreglering begärdes därför för att överföra dels strandområdena, dels vattenområdena därutanför, från en fastighet som bara bestod av dessa områden, till bostadsfastigheterna.s. 785