Citat i kontext

Stycket

1.2.1 Ex officio-tillämpning av och utredning om innehållet i utländsk rätt I AD 2003 nr 26 fick Arbetsdomstolen ta ställning till arbetsgivarparternas yrkande att en av Transportarbetareförbundet i svensk hamn vidtagen sympatiblockad riktad mot ett utländskt fartyg interimistiskt skulle förklaras vara en otillåten stridsåtgärd. Målet var dispositivt och ingen av parterna gjorde gällande att tillåtligheten skulle bedömas enligt utländsk rätt, men detta ansågs av domstolen tydligen inte vara tillräckligt för att svensk rätt skulle gälla, eftersom domstolen på eget initiativ gav sig in på ett resonemang enligt vilket det i Sverige i varje fall som huvudregel gäller att lovligheten av stridsåtgärder är en rättsfråga som skall avgöras med tillämpning av lagen i det land där stridsåtgärderna vidtas (domstolen hänvisade till domen 1989 nr 120 och Ds 1994:13 s. 57 f.). Transportarbetareförbundets sympatiåtgärder var vidtagna här i landet och deras tillåtlighet var därmed enligt domstolens mening att bedöma enligt svensk lag. — Domstolen tillade visserligen att ingen av parterna ”för övrigt” gjort gällande något annat, men denna formulering närmast stärker intrycket att det inte var denna passivitet utan den beskrivna svenska kollisionsregeln som i första hand blev avgörande för lagvalet. Arbetsdomstolen följer på denna punkt HD:s liknande uttalande i NJA 2000 s. 538, på s. 548. Att svenska domstolar i dispositiva mål inte på eget initiativ tar upp frågor om tillämplig rättsordning finner således inte stöd i dessa avgöranden.s. 602