Närliggande

13.Det står klart att ett skäl emot en regel av det slag som RÅ i rättsfallet argumenterade för kan vara att den skulle innebära en straffskärpning. Detta motargument måste emellertid vägas dels mot hållbarheten i det tidigare avgörandet NJA 1996 s. 63, dels mot behovet av generella regler för beaktandet av den tilltalades ungdom. Som vi ser det har HD i domskälen i 1996 års fall blandat ihop rena straffvärdeskäl med ett åberopande av regeln i 29 kap. 7 § BrB på ett sådant sätt att det är svårt att dra några mera säkra slutsatser om hur HD egentligen resonerade. I vart fall torde det rättsfallet inte kunna tillmätas någon särskild tyngd när det gäller straffmätningen vid brott begångna av ungdomar. Se härom mera i den kommande argumentationen.s. 253