Stycket

129.Liknande uttalanden har gjorts av HD i ett senare mål, NJA 1990 s. 745, där ett bolag, som för viss tid hade licensrätten till en uppfinning och som förde förhandlingar om slutligt licensavtal, inlett förhandlingar med en person L om att ge denne återförsäljarrätt om man fick slutligt licensavtal. När bolagets förhandlingar ett år senare kröntes med framgång och slutligt licensavtal ingicks beslöts emellertid att inte ingå avtal med L, varför L krävde ersättning av bolaget grundat på bolagets agerande under förhandlingarna. Här uttalade HD att när förhandlingarna mellan bolaget och L nått så långt att de var inriktade på att L skulle få återförsäljningsrätten om slutligt licensavtal ingicks, så hade för bolaget ”uppkommit viss förpliktelse … att ta hänsyn till [L:s] intressen” som närmast hade avseende på L:s ”intresse av att begränsa sina kostnader för det fall att något återförsäljningsavtal inte kom till stånd”. Enligt HD kunde därför skadeståndsskyldighet komma i fråga om bolaget ”uppträtt på ett sätt som måste bedömas som illojalt, t.ex. genom att underlåta att underrätta honom om förhållanden av betydelse för frågan att få till stånd ett avtal”. Emellertid ansågs det ha stått klart för parterna att möjligheten till ett återförsäljaravtal mellan bolaget och L ”berodde på flera osäkra faktorer” och ett fortsatt marknadsföringsarbete från L:s sida ”innebar ett risktagande” (jfr formuleringarna i nyss nämnda NJA 1978 s. 147).s. 627