Närliggande

3.Frågan vilken gränsöverskridande betydelse nationell praxis kommer att få inbjuder givetvis till intressant spekulation. För svenskt vidkommande har som bekant avgöranden av Högsta domstolen prejudikatvärde, dvs. de manar utan vidare normalt till efterföljd här i Sverige. För att ett avgörande i en EU-rättslig fråga från Högsta domstolen skall beaktas — eller dess existens över huvud taget noteras — i något annat EU-land än Sverige krävs dock för det första mer — antagligen betydligt mer — än enbart publicering i NJA. För det andra kan man utgå från att avgörandena inte utan vidare manar till efterföljd i andra länder. I konkurrens med avgöranden från prejudikatinstanser i övriga medlemsländer kan de givetvis tjäna som inspiration i den mån innehållet i avgörandet är övertygande. EG-domstolens avgöranden kan på sikt tänkas få betydelse. Med tanke på att förhandsbesked från EG-domstolen enbart måste begäras av (i Sverige) Högsta domstolen, och även till handläggningstiderna hos EG-domstolen, kan det komma att dröja många år innan det finns något avgörande därifrån. Ett annat ”problem” i sammanhanget är att ett beslut om att inleda ett insolvensförfarande regelmässigt går i omedelbar verkställighet och att ändring efter överklagande vanligen saknar retroaktiv effekt. I det enskilda fallet kommer därför överrättsavgöranden — särskilt från tredje eller kanske fjärde instans — alltid post festum, vilket bl.a. innebär att det många gånger kan saknas incitament att föra saken vidare i instansordningen.s. 452