1.De i princip iakttagbara reglerna om styrelsens behörighet att rättshandla kompletteras i ideella föreningar alltid av regler som i ett eller annat avseende inskränker behörigheten — så kallade befogenhetsregler. Sådana regler finns bland annat i stadgarna. Rättsföljden av att befogenheten överträds är i den allmänna avtalsrätten i de flesta fall bundenhet för fullmaktsgivaren; om tredje man insett eller bort inse befogenhetsöverskridandet gäller emellertid inte rättshandlingen mot fullmaktsgivaren (se 11 § avtalslagen). Associationsrätten i allmänhet följer av hävd i stora drag avtalslagens modell. Det finns därför ingen anledning att anta att undantagsregeln i 8 kap. 35 § aktiebolagslagen som innebär att även tredje man i ond tro normalt åtnjuter skydd skulle smitta av sig på andra associationer.s. 942
2.De befogenhetsinskränkningar som är aktuella i ideella föreningar kan principiellt fördelas i tre grupper, nämligen (1) stadgeföreskrifter, (2) regler som motsvarar legala befogenhetsinskränkningar i aktiebolag och ekonomiska föreningar och (3) direktiv från hierarkiskt högre föreningsorgan. Dessa tre varianter skall behandlas var för sig.s. 942
3.(1) Som redan anmärkts anses reglerna i associationsavtalet — i detta fall stadgarna — utgöra en befogenhetsinskränkning när det gäller ställföreträdares rätt att rättshandla på associationens vägnar. Sådana regler, kanske viktigast dels regler om syfte och verksamhetsföremål, dels regler om beslutsfattande, avgör alltså en ställföreträdares befogenhet. Det sagda innebär exempelvis att tredje man måste känna till eller ha bort känna till verksamhetsföremålet för att det skall få någon betydelse när det gäller en associations externa förhållanden.s. 942
4.Just syfte och verksamhetsföremål är kanske de regler i stadgarna som tilldragit sig störst intresse, så det kan vara befogat att uppehålla diskussionen något med detta. Syftet är den övergripande målsättningen med en associations verksamhet. Verksamhetsföremålet är det sätt på vilket syftet skall förverkligas. När syfte och verksamhetsföremål diskuteras i associationsrätten, brukar intresset fokuseras på verksamhetsföremålet, vilket nog i första hand beror på den aktiebolagsrättsliga systematiken.s. 942
5.Vad gäller ideella föreningar har de, precis som andra associationer, dels ett syfte, dels ett verksamhetsföremål. Syftet kan vara antingen ekonomiskt (till exempel att verka för bättre löneutveckling för industriarbetarna) eller ideellt (till exempel att främja rikets försvar). Verksamhetsföremålet kan, på samma sätt, vara antingen ekonomiskt eller ideellt. Däremot kan en ideell förening inte ha både ekonomiskt syfte och ekonomiskt verksamhetsföremål, eftersom det då rör sig om en (oregistrerad) ekonomisk förening. Ofta torde både syfte och verksamhetsföremål kunna utläsas ur samma klausul i stadgarna.s. 942
6.Tolkningen av syfte och verksamhetsföremål i ideella föreningar har delvis blivit föremål för prövning i HD. NJA 1987 s. 394. HD prövade giltigheten i ett fackföreningsbeslut om tecknande av kollektiv försäkring. Av HD:s dom kan utläsas att, även om det inte är säkert att det gäller för alla ideella föreningar, skall i åtminstone fackföreningar, som har ett stort antal medlemmar och verkar för dessas ekonomiska intressen, stadgarnas syftes- och föremålsbestämmelser tolkas relativt extensivt och med hänsyn till associationens praxis. Den extensiva tolkningen skall göras i ljuset av det uppenbarhetsrekvisit som gäller med avseende på överträdelser av syfte och föremål i aktiebolags- och den ekonomiska föreningsrätten. HD lämnar alltså öppet för om ett uppenbarhetsrekvisit gäller i alla associationer. Möjligen talar HD:s formulering att ett sådant gäller i ”åtminstone” fackföreningar för att så är fallet även i andra ideella föreningar. Det finns enligt mitt förmenande klara praktiska skäl för att låta uppenbarhetsrekvisitet gälla också i ideella föreningar. Den internationella erfarenheten av strikt iakttagna syftes- och verksamhetsföremål är att de blir överraskande för såväl associationen och dess medlemmar som tredje män. I ideella föreningar upprättas dessutom flertalet stadgar utan inblandning av juridiskt skolade personer, varför ett strikt iakttagande kanske kan få extra oberäkneliga följder. Rättsläget är emellertid inte klart.s. 943
7.Hursomhelst skall tillämpning och tolkning av syfte och verksamhetsföremål medge att associationen kan anpassa sin verksamhet till ändrade omvärldsförhållanden, dra nytta av tekniska landvinningar och liknande förändringar.s. 943
8.För en stor grupp ideella föreningar tillräknas tredje man redan från början kännedom om verksamhetsföremålet helt eller delvis. För näringsidkande ideella föreningar krävs nämligen att näringsverksamhetens art anmäls till handelsregistret (4 § handelsregisterlagen). Eftersom det endast är näringsverksamhetens art som skall anmälas, finns det dock inga garantier för att det som återges i registret är föreningens hela verksamhetsföremål. Tredje man kan alltså inte genom att ta del av handelsregistret skaffa sig säker kunskap om en ideell förenings syfte eller verksamhetsföremål — lika lite kan syfte och verksamhetsföremål i andra delar än vad som framgår av handelsregistret anses ha kommit tredje man till del genom registreringen.s. 943
9.Den största delen ideella föreningar är emellertid inte registrerade i handelsregistret. För dessa fall uttalas det i doktrinen att det torde åligga tredje man att ta del av föreningens stadgar för att få kunskap om föreningens ”status, målsättning, verksamhetsföremål och eventuella kompetensinskränkande föreskrifter”.s. 944
10.Det kan ifrågasättas hur uppfattningen att föreskrifter i stadgar är befogenhetsinskränkningar går ihop med uppfattningen att tredje man måste skaffa sig kännedom om åtminstone vissa föreskrifter i stadgarna. Det är emellertid inte så konstigt som det kan låta. I vanliga avtalsrelationer behöver tredje man inte göra särskilda efterforskningar för att få veta huruvida befogenhetsinskränkningar föreligger — vid rättshandlande med ideella föreningar får däremot tredje man anses ha kännedom om att det föreligger stadgar för den ideella föreningen, annars skulle ju ingen ideell förening föreligga. Eftersom tredje man alltså måste anses vara medveten om att det finns stadgar som innehåller befogenhetsinskränkande föreskrifter, är det inte ett särdeles högt krav att han får göra sig underkunnig om dessa befogenhetsinskränkningar. Underlåter han att skaffa sådan kunskap kan det antas att han borde ha insett den möjliga förekomsten av befogenhetsinskränkningar i stadgarna.s. 944
11.Förekomsten av stadgar får alltså anses vara känd. Däremot anses tredje man inte behöva efterforska förekomsten av andra befogenhetsinskränkande föreskrifter, exempelvis i form av direktiv, som begränsar styrelsens kompetens att rättshandla på bolagets vägnar.s. 944
12.(2) I skilda associationsrättsliga system förekommer vad som skulle kunna betecknas som legala befogenhetsinskränkningar. Det för svensk del kanske tydligaste exemplet är reglerna om jäv för styrelseledamot i aktiebolag eller ekonomisk förening. I frånvaro av lag kan man knappast kunna talas om legala befogenhetsinskränkningar i ideella föreningar. Emellertid torde motsvarande regler gälla i åtminstone någon omfattning. Således brukar en styrelseledamot anses jävig och därmed förhindrad att delta i beslut eller handlägga ärende som påtagligt berör honom indirekt eller direkt.s. 944
13.(3) Det kan avslutningsvis tänkas att ett hierarkiskt högre organ inom föreningen utfärdar direktiv till styrelsen om att denna skall handla på det ena eller andra sättet. I svensk rätt anses att det organ inom en ideell förening som tilläggs den högsta beslutsmakten, kan besluta att andra organ skall företa eller underlåta någonting, så länge beslutsföremålet ryms inom föreningens stadgar. I allmänhet har föreningsstämman i en ideell förening sådan vidsträckt kompetens att ge direktiv till lägre föreningsorgan.s. 944
14.De hierarkiskt lägre organen har sedan att efterkomma de högre organens direktiv i den mån direktiven är rättsenliga. Med rättsenlighet avses i korthet att direktiven inte får strida mot stadgarna eller allmänna associationsrättsliga principer såsom likhetsprincipen eller att direktiv inte får verkställas om de strider mot associationens intresse. För att kunna avgöra om direktiv skall efterkommas eller inte har de hierarkiskt lägre organen en prövningsskyldighet med avseende på direktivs rättsenlighet.s. 945
15.Det som sagts om direktiv gäller intern och extern förvaltning, alltså också sådana direktiv som innebär befogenhetsinskränkningar i ställföreträdarnas rättshandlingskompetens.s. 945