1.Står barnet under vårdnad av båda föräldrarna får domstol besluta vem av föräldrarna barnet skall bo tillsammans med (6 kap. 14 a § FB). Uttrycket ”vem av föräldrarna” anses innefatta en möjlighet för domstol att besluta att barnet skall bo hos var och en av föräldrarna, s.k. växelvis boende. Hemkommunen (dvs. den kommun där eleven är folkbokförd) är skyldig att sörja för att det för elever i grundskolan anordnas kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena, funktionshinder hos en elev eller någon annan särskild omständighet. Hemkommunens skyldighet omfattar inte elever som väljer att gå i en annan grundskola än den som kommunen annars skulle ha placerat dem i om något önskemål om en viss skola inte framställts. Inte heller är hemkommunen skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts för elever som med stöd av 4 kap. 8 eller 8 a §§ skollagen (1985:1100) går i skola i annan kommun, t.ex. med hänsyn till personliga förhållanden eller önskemål från vårdnadshavare (1 kap. 15 § och 4 kap. 7 § skollagen). RÅ 2002 ref. 91: Föräldrarna hade gemensam vårdnad om sonen som bodde varannan vecka hos modern och varannan vecka hos fadern. Föräldrarna bodde i samma kommun. Barnet var folkbokfört på moderns adress och gick i den grundskola som kommunen placerat honom i med hänsyn till folkbokföringen. Upptagningsområdet för skolan omfattade även faderns adress. Avståndet mellan faderns bostad och skolan var cirka 12 km. Barn- och ungdomsnämnden avslog en begäran av fadern om kostnadsfri skolskjuts (SL-kort) för sonen med hänvisning till att nämnden tidigare beslutat att en elevs folkbokföringsadress är avgörande vid prövningen av frågan om rätt till skolskjuts. Fadern överklagade beslutet (laglighetsprövning). Länsrätten ansåg att beslutet stred mot lag och upphävde det. Kammarrätten gjorde samma bedömning. Regeringsrätten (RegR) konstaterade med hänvisning till 6 kap. 14 a § FB att systemet med växelvis boende som ett fast arrangemang är förankrat i lagstiftningen och att barnet vid sådant boende får anses ha två likvärdiga hem. Att begränsa rätten till kostnadsfri skolskjuts till resor mellan den bostad där barnet är folkbokfört och skolan framstod mot den bakgrunden, enligt RegR, som stridande mot principen om kostnadsfri grundskoleutbildning. RegR konstaterade också att en sådan tillämpning inte hade stöd i vare sig skollagens bestämmelser eller i förarbetena till dessa. RegR fann därför att det inte kunde anses förenligt med skollagen att avslå ansökan med hänvisning till att behovsprövningen sker med utgångspunkt i att barnet är bosatt endast där det är folkbokfört. Kommunens överklagande avslogs alltså. Kommentar Det är i dag inte ovanligt att barn med särlevande föräldrar bor växelvis hos var och en av föräldrarna. Andelen barn som bor växelvis uppskattas ha ökat från 4 procent åren 1992/93 till 17 procent åren 2000/01. Det innebär att nästan 78 000 barn bor växelvis. Växelvis boende är vanligast för barn i åldrarna 7–9 år. I denna åldersgrupp bor 24 procent av de barn som har särlevande föräldrar växelvis. Genom RegR:s dom har kommunernas ansvar för att anordna kostnadsfri skolskjuts för barn som bor växelvis klarlagts. Domen innebär att kommunen skall pröva behovet av skolskjuts inte bara från elevens folkbokföringsadress utan även från annan bostad, om föräldrarna har gemensam vårdnad och barnet bor växelvis hos var och en av dem.s. 769
2.RegR:s avgörande gällde skolskjuts för en elev som bodde växelvis på olika adresser i en och samma kommun och inom samma skolas upptagningsområde. Vad som gäller för elever som bor växelvis inom olika skolors upptagningsområden eller i olika kommuner är omdiskuterat. Om eleven bor växelvis inom samma kommun men inom skilda skolors upptagningsområden har det dock i flera kammarrättsavgöranden ansetts att det inte är förenligt med skollagen att avslå en ansökan om kostnadsfri skolskjuts med hänvisning till att den bostad som avses med ansökan ligger utanför skolans upptagningsområde eller med hänsyn till att prövningen sker med utgångspunkt i att barnet är bosatt endast där det är folkbokfört. Om eleven bor växelvis i olika kommuner har hemkommunen däremot i flera kammarrättsavgöranden inte ansetts ha en skyldighet att anordna kostnadsfri skolskjuts mellan den bostad som ligger utanför kommunens geografiska område och skolan. Skyldigheten för hemkommunen att anordna kostnadsfri skolskjuts har alltså inte ansetts sträcka sig utanför kommungränsen.s. 770
3.Samtliga dessa avgöranden gäller, såvitt kan bedömas, hemkommunens skyldighet att anordna skolskjuts för eleven mellan den adress där eleven inte är folkbokförd och den skola eleven går i med hänsyn till sin folkbokföring. Kammarrätten i Jönköping har dock nyligen haft att ta ställning till ett fall där förhållandena var annorlunda. Efter separationen bodde fadern i det fallet kvar i det samhälle där familjen tidigare bott medan modern flyttade. Föräldrarna lät dottern gå kvar i den skola hon tillhört före föräldrarnas separation. Dottern, som bodde växelvis hos föräldrarna, folkbokfördes på moderns nya adress, vilken upptagningsmässigt tillhörde en annan skola. Ansökan om kostnadsfri skolskjuts avsåg här sträckan mellan moderns bostad och skolan i det samhälle där fadern bodde kvar. Inte heller i detta fall ansågs det förenligt med skollagen att avslå ansökan med hänvisning till att prövningen sker med utgångspunkt i att barnet är bosatt endast där det är folkbokfört.s. 770