Stycket

4.Att domstolarna i de fall ett oövervakat umgänge inte bedöms vara till barnets bästa går in på en prövning av om umgänge i närvaro av en kontaktperson är till barnets bästa ligger väl i linje med den konvention om umgänge som utarbetats inom Europarådet och som öppnades för undertecknande den 15 maj 2003. I artikel 4 punkt 3 i konventionen sägs följande. ”Where it is not in the best interests of a child to maintain unsupervised contact with one of his or her parents the possibility of supervised personal contact or other forms of contact with this parent shall be considered.” Av domen framgår inte hur HD bedömt den oro som modern gav uttryck för. I rättsfallet NJA 1995 s. 727 förordnades om umgänge under närvaro av kontaktperson bl.a. med hänsyn till risken för att den oro som modern kände för ett umgänge utan kontaktperson kunde påverka henne och i sin tur sonen på ett sätt som var ogynnsamt för denne. I 2003 års fall gav utredningen vid handen att modern kände stark oro även för umgänge i närvaro av en kontaktperson. Kan det utredas att en förälder känner oro — befogad eller obefogad — för barnets umgänge med den andra föräldern och kan oron skada barnet bör den givetvis beaktas vid bedömningen. Att den oro modern kände inte behandlas närmare i domen kan tyda på att HD ansåg att den inte var så stark att det fanns anledning att befara att den skulle kunna skada barnet.s. 763