Stycket

53.Vid valet av tillämplig lag enligt svensk internationell privaträtt tog hovrätten tydligen fasta på den autonoma och oskrivna regel som har formulerats främst i rättsfallet NJA 1992 s. 823, inte på Romkonventionen om tillämplig lag för avtalsförpliktelser. Häremot finns det in casu ingenting att invända, eftersom agenturavtalet hade ingåtts före den 1 juli 1998, den dag då Romkonventionen trädde i kraft för Sveriges del, se övergångsbestämmelserna till lagen (1998:167) om tilllämplig lag för avtalsförpliktelser. För avtal som har ingåtts från och med nämnda datum måste Romkonventionens lagvalsregler däremot beaktas vid bestämningen av uppfyllelseorten inom ramen för art. 5.1 i Bryssel- och Luganokonventionerna. Som det här kommenterade fallet låg till skulle svensk rätt sannnolikt ha blivit tillämplig även enligt Romkonventionen (om någon partshänvisning till tysk rätt inte kunde påvisas). Skälet är att T, som var den part som skulle utföra den för avtalet karakteristiska prestationen, hade sitt huvudsakliga verksamhetsställe i Sverige.s. 46